Äntligen lite regn

Igår fredag var jag ute och spelade golf med en indisk tjej, Vimi. Våra killar spelar i samma fotbollslag. Vi var ute på Pangkalan Jati och åt lunch efteråt. Hon har bott här i tre år och känner till många bra krogar. Vi ska gå på hennes indiska favorit i nästa vecka och hon ska hjälpa mig att välja ut godbitarna på menyn. På kvällen var det pubkväll med Nordiska Klubben på Murphy's, en trevlig irländsk pub i närheten. Jag fick gå själv eftersom Chrille inte var hemma. Jag fick även äta middag i min ensamhet då barnen åkte till sina kompisar på sleepover direkt efter sina baket- och simträningar. Sara var hos Catherine och Hugo hos Pedro.

Idag var det tidig morgon för Sara som hade fotbollsmatch. Hugo hade också det - något senare på dagen. Sara och Amelia kom och tittade på hans match. De vann, medan Sara förlorade - som vanligt. Hon spelar i ett ganska så kasst lag och de har förlorat alla sina matcher hittills. Hugos lag har vunnit alla sina. Tvärtom alltså mot hur det såg ut när vi bodde hemma i Sverige.

Som vanligt var det snacks efteråt. Donuts är nästan standard.

Ikväll blir det en lugn afton för mig och Hugo då vi väntar på Chrille som väntas landa 19:40. Sara är på sleepover även idag.

Regnsäsongen verkar också ha dragit igång. Det har regnat en stund både igår och idag. Äntligen. Det är så skönt då hettan har varit tryckande under en längre tid. De säger här att om regnsäsongen kommer igång sent, kommer det att regna mycket när det väl börjar regna. Det väntas alltså bli mycket översvämningar i Jakarta i år. Tur att vårt hus ligger någorlunda högt.

Student led conference på Middle School

Idag var det föräldramöten på Middle School. Hugo var därför ledig från skolan med untantag för mötet med hans lärare Mr McKibben vid lunchtid som Hugo själv höll i. Sara var tvungen att gå upp som vanligt och väckte också brorsan i vanlig tid - klockan 06:00. Inte så bra, då han kom i säng mycket sent igår kväll.
På mötet visade Hugo mig vad han hade gjort i skolan. Bland annat fick jag lyssna på något som kallas 'Garage band'. Han hade skrivit en historia som han sedan hade läst in och lagt på bakgrundsmusik till. Mycket bra. Hans lärare öste sen beröm över honom och som mamma blir man så stolt att man blir tårögd. -"He is doing excellent work, he is extremely polite, friendly" och så det nya ordet jag lärde mig idag "conscientious".

Hugo i sitt hemklassrum.

Efter mötet i skolan åkte vi till PIM då Hugo ville klippa sig. Han var så trött på sina långa polisonger - något som även Chrille uppmärksammat och därför kallat honom för Wolverine ett tag.

Han blev mycket nöjd med sin frisyr.

Min bokklubbskväll igår blev mycket lyckad även om boken vi hade läst ogillades skarpt av de flesta. Vi hade läst Yvonne Hirdmans 'Den röda grevinnan' och jag gav den betyget 3. Trots många avhopp blev vi sex tjejer till slut och drack en massa vin efter bokrecensionen. Det var därför tungt att gå upp till bahasalektionen hemma hos Claire i morse.

Chrille åkte på tjänsteresa till Shanghai tidigt igår. Jag hade gärna följt med, men blev tyvärr inte medbjuden. Han kommer hem först på lördag.

Kameleont?

Igår kväll var det storkok inför dagens bokklubbsmöte hemma hos mig. Jag har lagat både rödbetessoppa och tomatsoppa. För ett helt kompani. Idag har jag fått veta att hälften av läsarna inte kan komma....

Barnen kom hem trötta efter fotbollsträning. Hugo vägrade vara med på bild trots att han fick en jättebra nyhet. Han är en av de 16 som ska få vara med i U13 All Star Team med killar från olika skolor här i Jakarta. Han är yngst i gänget. De ska spela en miniturnering mot Malaysia i december bland annat.

Idag har jag spelat tennis och sen legat vid poolen och läst läst de sista hundra sidorna i boken som ska vara utläst till ikväll. Jag har då haft sällskap av denna ödla. Iyem jagade ut den då den inte hittade ut själv. Den var säkert  30 cm lång och tydligen har de vassa tänder. Iyem sa att de ändrar färg så jag antar att det var en kameleont.

Den vilade sig på vår trollslända en stund.

Monkan i Jakarta Now!



Hemma igen

Borta bra men hemma bäst. Nu börjar Jakan verkligen kännas som hemma för oss alla. Det är härligt att komma hem till vårt hus. Trafiken är dock inget man saknar. Två timmar tog det från flygplatsen -  en lördagkväll.

Vi var tillbaka i vardagen i rekordfart. På måndagsförmiddagar är det alltid tennis i Kemang med tjejerna för min del. Sen brukar jag handla på vägen hem. Jag köpte blommor också - det gör man ibland utan att gå ut ur bilen. Höjden av bekvämlighet, eller?

Hugge hade en tuff dag igår. Han hade dels basketträning direkt efter skolan, dels socker tryouts för skollaget efter det. Han tyckte det var skönt att komma i säng på kvällen. Vår chaffis - som själv brukar hämta och lämna barnen på de flesta av deras aktiviteter, ville vara ledig igår eftermiddag för att hälsa på sin brors för tidigt födda dotter i hembyn. Jag tillbringade därför i stort sett hela eftermiddagen i skolan. Men då brukar jag passa på att göra mina bahasaläxor.

Idag tisdag var det bahasalektion hemma hos mig och sen åkte jag, Maria och Gunilla till Kampung Kids. En fantastisk organisation som hjälper de fattiga i vårt närområde. De har bland annat olika stipendieprogram så att de fattiga barnen har råd att gå i skolan. Även om grundskolan är gratis, har de allra fattigasta inte råd att köpa böcker och skoluniformer till barnen. Dagis är inte gratis, utan kostar tvärtom ganska mycket eftersom daghemmen är privata. För att komma in i grundskolan måste 6-åringarna genomgå ett test där de ska kunna läsa några enkla ord och räkna lite. Kampung Kids driver därför daghem också för att förbereda barnen inför skolstarten. Man har flera barn som går i gymnasiet och kan på så sätt skaffa sig bättre arbeten och liv än deras föräldrar. En flicka går även på universitet.

De har även en klinik där de hjälper kvinnor med födelsekontroll. Och man har även ett program för mikrolån. De fattigaste får även ett mål mat om dagen.

Charity-gruppen inom den nordiska klubben stödjer redan några barn genom att bekosta några stipendier per år. Vi tänkte nu utöka detta då organisationen saknar medel för ett hundratals barn. Utbildning är ju bland det bästa man kan hjälpa de fattiga med. Utbildning av kvinnor i synnerhet.

Sista dagen på Borneo

Nu är det en del dagar sen vi kom hem från Borneo, men jag måste lägga upp några fler härliga bilder.

Planet gick inte förrän sent på eftermiddagen så vi fick en härlig dag vid poolen och på stranden. Vi lånade en liten katamaran och seglade ut en sväng.

Sara vågade först inte åka med - hon litade inte riktigt på pappas seglarkunskaper. Hon trodde inte Chrille kunde segla alls och sa att hon inte kände sig trygg. När hon såg att vi kom tillbaka hela och friska vågade hon också följa med ut.

Resan hem gick hur bra som helst. Flygtiden var endast 2:40.

Sista kvällen

Sista hela semesterdagen. Vi hade en underbart skön eftermiddag vid poolen och på stranden. Sara har hittat ett hörn i poolen där hon alltid står på händer i väntan på lunchen.

Chrille hade puttningstävling med barnen på eftermiddagen. De ville dock inte följa med och bada i havet.

Stor miss. Det badkarsvarma vattnet är alldeles klart och fint vid den ena änden av stranden där vågorna är mindre.

Sara fotade den fina solnedgången.

Det blev asiatisk buffémiddag ikväll.

Imorgon bär det av hemåt till Jakarta igen.