lördag 27 september 2014

Sara tävlar i friidrott

Årets stora friidrottstävling på JIS - the Rob Weber Classic, hölls igår. Sara tävlade i 100m, 200m, längdhopp samt sprang stafetten som brukar vara tävlingens höjdpunkt. I år tävlade hon i U15-klassen eftersom hon fyllde 13 i somras och var för gammal för U13.


Förra året var Ninni med och hejjade och sa till Sara att knyta skorna hårdare. I år glömde jag dock att påminna henne om detta, men hon sprang snabbt ändå.


Jag missade tyvärr både längdhoppstävlingen samt 100 meter-heatet, men såg Sara springa 200 meter samt stafetten. Hon vann hela 100 meter-loppet vilket var fantastiskt imponerande. Skol- samt tävlingsrekordet ligger på 13.42s så hon var dessutom inte så långt ifrån det.

100M
School
Name
Result
1JISSara Engstrom13.46
2JISBonnie Buchanan13.93
3JISLaura Sehnem14.40


Sara vann sitt heat i 200-metersloppet, men tjejerna var tydligen snabbare i det andra heatet. Tävlingsrekordet ligger på 28:32.

200M
School
Name
Result
1SPHI LVQuanika Aolani28.78
2JISJoanne Gabriel29.87
3BISJBonnie Buchanan30.46
4JISKana Kawanishi30.99
5JISTonya Ongko31.80
6JISSara Engstrom32.21

Längdhoppet i år gick inte lika bra som förra året tyckte Sara och hon hamnade till slut på en andraplats.

Long Jump
School
Name
Result
1JISLaura Sehnem - (362, 372)372
2JISSara Engstrom - (370, 371)371
3BISJHye Min Shon - (366, 327)366

Förra året hoppade hon hela 4.22 meter och jag fick senare veta att det tydligen både är skol- och tävlingsrekord för flickor U13. Rekordet för längdhopp för flickor i U15 är 4.43. Hittade också Saras namn i Weber Classic Records-listan:

LONG JUMP4.22 mSara Engstrom2013



Team Blue - som Sara sprang första sträckan i, vann stafetten för flickor U15. 57:42 från år 2006 är tävlingsbästa annars så tjejerna skrev nog in sig i rekordboken med sin tid.

4X100
School
Name
Result
1JISTeam Blue56.67
2JISTeam White1:01.46
3STLJasmine, Emily, Crystal, Monique1:01.68

Det är flera internationella skolor som deltar i denna tävling och beroende på resultat i de enskilda grenarna räknas lagpoäng ihop. JIS vann totalt tre av de fyra olika lagtävlingarna.

U15 - Girls 2014 Weber Classic ResultsU13 - Girls 2014 Weber Classic ResultsU15 - Boys 2014 Weber Classic ResultsU13 - Boys 2014 Weber Classic Results
RankSchoolPointsRankSchoolPointsRankSchoolPointsRankSchoolPoints
1JIS1161JIS1171SPHI LV1251JIS119
2SPHI LV922SPHI LV572JIS1052SPHI LV78
3BISJ803SISKG273STB-ACS413BISJ43

Efter tävlingen åkte Sara hem till en kompis på sleepover, Hugo var  på bio med sina kompisar så jag och Chrille åkte in till stan och gick på Oktober-fest med några av våra vänner. Chrille var på en annan Oktoberfest i veckan också - den på hotell Aryaduta som vi brukar gå på varje år. Men igår var vi på restaurang Paulaner Bräuhaus som ligger vid hotell Kempinsky inne i stan. Bandet som spelade var riktigt bra och underhöll publiken med diverse lekar på scenen mellan alla tyska schlagerlåtar. Bland annat hade man en ölsugartävling där lag om fyra personer skulle genom sugrör suga i sig öl på kortast tid. Det var många som ställde upp i den tävlingen.


Det blev en hel del dans också och vi hade så kul!


Typisk tysk mat serverades och fläsklägget var väldigt gott. Det var free flow på ölen hela kvällen och trots det gick vi hem i hyfsad tid.



Den gångna veckan har annars gått rekordsnabbt. Förra fredagen var det golf som vanligt och då spelade vi på den fina Damai-banan vid BSD.  Det var därefter vin med många tjejer hemma hos mig vilket var supertrevligt.

 

Chrille och jag var ute på Pankan förra lördagen och spelade riktigt bra båda två. Chrille var något vassare och gjorde flera birdies och en eagle till och med. Molnen hängde tunga över banan den dagen, men det lilla regnet som kom kom inte förrän vi var klara och det var riktigt efterlängtat. Det är torrt här nu, varmt som tusan och vi väntar med spänning på mera regn.


Förra lördagen blev lugn. Vi gick på bio med barnen och såg the Prince - den nya filmen med Bruce Willis. Sen handlade vi take away-mat i foodcourten på PIM. Riktigt asiatiskt. Hoka Hoka Bento är en stor kedja med japansk snabbmat.


Kafe Batawi serverar mat från Batawi, det vill säga Jakarta-området. Där köpte jag nasi goreng och gado gado.


På söndagskvällen var vi på bio igen och såg då the Maze Runner - en matinefilm med mycket lite handling. Sara köpte sig då en dragon cookie från stället där man med hjälp av kolsyreis gör glass a la minute. Glassen där är riktigt god och man bestämmer själv innehållet och sockerhalten. Kakan kunde man ha varit utan. Man fick för cirka 3 USD en liten rund fryst sak som det rök om lite granna. Värdelöst.


En något annorlunda grej som hänt i veckan är att jag åt en riktigt blöt långlunch med Melissa och Cris. Vi träffades på KOI redan klockan 12:30. Vi snackade och snackade så så småningom blev det även dags för middag. Jag kom inte hem förrän klockan nio på kvällen...

I torsdags - efter min tennislektion med Pak Benny, var jag på vakan i skolan. Man träffas fortfarande varje dag och tänder ljus för Neil och Ferdi som har suttit i indonesiskt fängelse i snart 80 dagar. En ljusglimt är att den kvinnliga rekorn för lågstadiet - Elsa, har åter fått sitt arbetstillstånd och är tillbaka i tjänst. Elsa har hittills också varit misstänkt för deltagande i barnövergreppen men inte behövt sitta i fängelse så som de två lärarna. Hon ska ha filmat det hela har det påståtts. Hon är i alla fall frikänd nu.


Igår blev det golf för alla utom Pamela. Vi spelade bra allihopa, men jag gjorde mitt livs bästa runda någonsin så Birgitta hade svårt att slå mig i vår tävling....jag gick runt på 89 slag och hade då gjort sex par och en birdie. WOW! om jag får säga det själv.


Jag har planterat basilika, koriander och en tredje kryddväxt som jag glömt vilken det var. Minnet börjar bli så mycket sämre...men kryddorna börjar spira!


Idag spelade Hugo match i den 36-gradiga värmen. Det blev 0-0. Imorgon ska han spela en turnering.


Ikväll ska jag och Mari gå på konsert. Min bahasalärarinna sjunger i en kör som uppträder idag. Tyvärr ville inga andra följa med. Inte ens våra karlar.

torsdag 18 september 2014

Svarta tallrikar

I tisdags kväll gick vi på bio och såg November Man - den var riktigt bra. Alla hängde med utom Hugo som kände att han inte hade tid eftersom han hade flera läxor att göra. Sara passade även på att shoppa en lång kjol innan filmen - långa kjolar är tydligen inne bland tjejerna just nu.


Igår onsdag hade Indonesian Heritage Society sitt årliga Selamat Datang-möte (välkomstmöte) på Erasmus Huis - ett kulturellt centrum som ligger vid den holländska ambassaden. 


Det bjöds bland annat på dansuppvisning. Det var nästan bara tjejer i publiken.


Två olika danser fick vi se. Dansarna hade otroligt tjusiga kläder på sig.


Sen var det dags att anmäla sig till de olika utflyktsgrupperna. Jag har varit med i samma grupp i två år nu och vi har gjort en massa roliga utflykter. Det finns många ställen kvar att besöka i och runt Jakarta så jag ser mycket fram emot att vara med även i år. Det blev sedan lunch med Veronica, Torill och Carmela på Paul efter mötet. Jag och Veronica hann med en sväng in på Gallerie Lafayette också.


Imorse cyklade jag bort till SOS för att träffa en hudläkare. Jag har haft ett litet sår på bröstet som inte velat läka vilket inte är så bra. Jag har fått smörja det en tid och idag visade sig att det inte var något farligt. Bara en UV-skada som nu måste smörjas ordentligt. Pust! 

Sen uträttade jag flera ärenden på rekordtid eftersom trafiken var fantastisk. Den finns inte så mycket subvensionerad bensin att köpa längre och man har tagit tag i det här med felparkerade bilar på gatorna vilket verkar ha förbättrat trafiken redan. Jag besökte bland annat nedanstående hål i väggen där jag hittade barbord att hyra.


På vägen hem stannade jag vid ett annat hål i väggen där man säljer porslin.


Jag hittade flera fina saker som fick följa med hem.


Jag är egentligen ute efter vita tallrikar, men det fanns inga fina sådana så jag slog till och köpte svarta istället.

tisdag 16 september 2014

Sara bortrest över helgen

Detta är min favoritplats i det nya huset. Extra härligt är det att ligga här i solstolen vid poolen på morgonen och läsa tidningen innan alla andra har vaknat. Det gjorde jag i lördags och låg och njöt där riktigt länge.


Sen var det dags att åka till den australiensiska skolan eftersom Hugo skulle spela fotbollsmatch.


Grabbarna vann stort - de körde sin hejjaramsa både före och efter matchen. Sen åkte Hugo till PIM och köpte ett nytt PS4-spel som han spelade med sina kompisar hemma hos Ruben hela natten till söndagen misstänker vi...


På kvällen var Chrille och jag på party hos Anker och Cris.


De firade sin tionde bröllopsdag fick vi veta först på plats och det bjöds därför på tjusig bröllopstårta till efterrätt. Med samma brudpar uppepå som på originaltårtan.


I söndags spelade Chrille golf med the Dogs. Hugo och jag åt då finlunch på Turquaz - en bra turkisk restaurang där mezetallriken var fantastiskt god.


Sara kom hem från sin skolresa på fredag eftermiddag. Hon packade om sin väska och åkte i princip iväg med detsamma eftersom hon skulle följa med Halles familj till Tanjung Lesung. Lilla lyxlirare! Tanjung Lesung är en liten semesterort som ligger på Javas västkust - cirka 20 mil hemifrån oss. Det är lite besvärligt att ta sig dit eftersom trafiken kan vara för jäklig, annars hade man kunnat åka dit lite då och då.


De hade en härlig weekend på stranden där de åkte banana boat och snorklade bland annat. Sara skickade fina bilder till oss lite då och då.



Igår måndag besökte jag två olika barnhem tillsammans med svenske Henrik och hans flickvän Hanna. Henrik kontaktade mig för ett tag sedan efter att ha hittat min blogg för att han hade några frågor om Indonesien. För 31 år sedan - bara tio dagar gammal, blev han adopterad från Jakarta och ville därför besöka några barnhem här. 
Vi åkte först till Lestari Anak Sayang - ett litet familjehem som drivs av Ingrid, en holländska som är gift med en indones. Ingrid driver detta fina och mycket familjära barnhem i sitt eget hus och finansierar allt med hjälp av donationer och sponsorer. Hon har några anställda som hjälper henne att ta hand om barnen. 
Alla barn i detta hem har föräldrar i livet som av olika anledningar inte ta hand om dem. Den minste pojken där just nu är bara tre månader gammal. Hans föräldrar - som är 20 respektive 15 år (pappan är yngst) är dock de enda föräldrarna som besöker sitt barn på hemmet.


När vi kom hade de stora barnen precis kommit hem från skolan och satt och åt lunch. Därefter var det vila. Ett av sovrummen syns på bilden nedan. 


Vi åkte därefter till Yayasan Sayap Ibu - ett större, statligt barnhem. Det visade sig vara det enda barnhemmet i Jakarta varifrån det görs internationella adoptioner just nu. 35 barn bodde här för tillfället. På utegården nedan tillbringar barnen all den tid de inte är i sina sovsalar. När vi var där var det frukt- och TV-stund. De allra minsta barnen låg då i sina spjälsängar.


Henrik hade några frågor till personalen så jag fick plocka fram min bästa bahasa indonesia för ingen pratade engelska. 
Det är alltid så rörande att besöka dessa platser. Alla har verkligen inte samma förutsättningar här i livet.


Jag håller annars på och planerar ett housewarming party och har äntligen fått tag på en DJ. Han ville se bilder på rummet där han ska spela så att han kan ta med sig rätt ljudsystem.


Jag har idag varit och köpt blommor till vår terrass.


Palmen till vänster hade dock ett helt myrbo i krukan så vi får väl se om den överlever ett jordbyte.


Vi har också investerat i nya utemöbler. Min kompis Mari hade köpt två likadana set och jag kunde köpa det ena av henne. Här ska vi sitta och  dricka fredagsvin med bland annat golftjejerna på fredag.

fredag 12 september 2014

Mat till två lärare

Idag har jag lagat mat till de två lärare som nu har suttit häktade i 60 dagar. De fick igår reda på att deras anhållan hade förlängts med ytterligare 30 dagar. Den ene läraren är kanadensare, den andre indones. De har blivit beskyllda för övergrepp på tre barn. Men det är ingen som längre tror på de tre familjerna som har gått ut med dessa anklagelser. Speciellt inte på mamma nummer 1 som var den som startade det hela och som har gjort allt i sin makt för att få andra att hänga på hennes anklagelser. Hon har fått med sig två familjer, medan andra som hon har kontaktat har helt tagit avstånd från henne och hennes helt ologiska resonemang.

Rättegången mot de fem städarna - de som från börjar var de misstänkta, pågår just nu. Ytterligare en städare har hittills dött i häktet efter att - som polisen säger, ha druckit klorin. Alla städarna har nu tagit tillbaka sina erkännanden som de gjorde innan sommaren, eftersom de säger att de tidigare hade erkänt under hot. Tre olika läkarundersökningar har utförts på den förste lille pojken men ingen läkare har kunnat se några tecken som tyder på att han blivit utsatt för alla de grova fysiska övergrepp som mamma nummer 1 har påstått. Man hoppas ju verkligen att de tre barnen inte har blivit utsatta för någonting. Deras situation har på något konstigt sätt helt hamnat i skymundan. Det är bara pengar det handlar om just nu.

Det är totalt fem olika rättsfall med anslutning till detta som pågår för tillfället. Mamman har ju stämt skolan på 125 miljoner USD bland annat - denna rättegång påbörjades i veckan.

Många tror nu att polisen har målat in sig i ett hörn eftersom man ännu inte har presenterat några bevis eller väckt åtal mot lärarna. Den högste polischefen har i dagarna blivit omplacerad - bara efter sex månader i tjänst, och man undrar om det har något att göra med att någon måste rädda sitt ansikte.

Skolan funderar nu på att stämma de tre familjerna eftersom de har orsakat så mycket problem för skolan under det sista halvåret. Ett tag trodde alla att skolan nästan skulle bli tvungen att stänga helt. Det var därför uppmundrande att nu i veckan läsa en intervju i Wall Street Journal med den indonesiska utrikesministern där han sa att JIS helt enkelt måste överleva. Stöd från toppskiktet är alltid bra. Hans barn har tydligen gått på skolan.

De två lärarna har ett oerhört stöd från skolan och alla familjer. Det finns en buss som går från JIS till fängelset fyra dagar i veckan för dem som vill besöka fångarna. Och de vill ha besök. Vi mammor levererar också mat till dem varje dag då man är orolig för att de annars kan bli förgiftade. Idag var det alltså min tur att laga frukost, lunch och middag. Det finns en dedikerad chaufför som kör maten till dem. Frukosten hämtades hemma hos mig redan klockan 07:30 och jag hade lagat ost- och skinkomelett. De fick också lite annat smått och gott med i påsen som man var tvungen att häfta ihop samt försluta noga med tejp.


Lunchen och middagen hämtades precis och de ska då få nasi goreng med kyckling samt pastasallad med grekiska färsbiffar och tzatziki. 


Jag stoppade ner en hälsning till dem också eftersom de tydligen uppskattar det mest av allt. Min granne Ellen träffade dem i fängelset igår och hon kunde inte låta bli att gråta. De sitter mestadels på en utegård på dagarna och delar cell med en massa andra fångar på nätterna. De blir tydligen bra behandlade av både fångvaktare och medfångar. Några fångvaktare ville till och med köpa T-shirtar som skolan tryckt upp på vilka det står Free Neil and Ferdi.

Jag bad henne fråga vad de önskade sig för mat, men fick för sent reda på att de gärna ville smaka något svenskt. Jag får laga det nästa gång istället. Men man hoppas ju så klart att det inte ska behöva bli så många dagar till i häktet för de båda.


Ikväll är det pubkväll med Nordiska klubben.

torsdag 11 september 2014

Dammtramp

Veckorna rusar iväg i vanlig ordning och jag har varit mer upptagen än någonsin. Det är förstås kul att ha mycket att göra, men jag har de senaste dagarna känt mig lite halvfebrig emellanåt och inte riktigt jättestark. Jag får väldigt sällan feber och när jag väl får det går temperaturen inte upp så mycket. 37,4 grader känns därför.

I lördags var Hugo på bio med sina kompisar. Vi övriga i familjen passade då på att gå ut och äta på Din Tai Fung som Hugo ändå inte är så förtjust i. Vi åt dock med stor förtjusning. Denna taiwanesiska restaurangkedja är fantastisk. Vi åt så öronen skakade och slutade inte förrän allt var uppätet. Chrille tyckte att dumplingarna var det godaste. Och vila på maten fick vi göra på bion efteråt då vi såg Hercules.



Chrille och jag var ute på en liten dejt i tisdags. Vi åt middag på en mexikansk restaurang som jag hade hört skulle vara bra. Restaurangen ligger på hotell Keraton som betyder palats på indonesiska. Namnet är inte en felstavning av Sheraton som Chrille först misstänkte.


Guacamolen tillagades vid bordet och var riktigt god. Den övriga maten var inte mer än medioker tyvärr trots att rätterna kostade det fyra- eller femdubbla mot Din Tai Fung. Till råga på allt råkade Chrille titta för djupt ner i sin telefon på vägen ut från hotellet och trampade något för mycket åt vänster. Han hamnade därför i dammen med båda fötterna - i finbyxor och svarta skor. Tur att den inte var djupt. Jag fick mig ett riktigt gott skratt den kvällen.


Igår onsdag spelade Mari och jag golf med ANZA-damerna. Vi var ute på Permata Sentul-banan och spelade tävling tillsammans med Catherine mot ett annat lag. Vi spelade  Texas Scramble, bästboll och det gick riktigt bra för oss trots att rundan tog sex timmar. Vi var vansinniga då det var fem bollar före oss när vi skulle gå ut. Vi hade bokat tid, men ibland skiter man i det här. Vissa banor verkar prioritera gubbar. Sådana som mutar sig fram i kön framför allt. Våra caddisar var glada i alla fall och ville ta kort på oss.


På kvällen var jag på terminens första bokklubb hemma hos Lise. Vi hade en trevlig kväll och röstade fram hösten böcker.


Sara åkte idag iväg på en tvådagars skolresa till Puncak alldeles söder om Jakarta till något som heter Learning Farm. Det ska bli spännande att höra om hennes upplevelser när hon kommer hem imorgon.


Själv har jag bland annat roat mig med att åka och tvätta hos både norska Ellen och svenska Linda som bor i närheten av mig. Vår tvättmaskin - som för övrigt är ny, har nu varit trasig i en vecka. Reparatören lovade i måndags att det skulle ta tre dagar att få fram reservdelar. Idag fick jag istället reda på att det skulle åtminstone ta två veckor... pust! Tvätthögarna växer snabbt i detta klimat.

Jag har idag också skrivit brev till två killar. Jag berättar mer om det imorgon.

lördag 6 september 2014

Palatsbesök

Det har varit full fart i Jakarta trots att fredagens golfrunda blev kancellerad. Jag spelade då tennis istället - för tredje gången denna vecka. 
Barnen och jag var på en mitt-i-veckan-bio och såg filmen om Grace som herrn i huset vägrar att se. Filmen var OK, men lite för lång. Mer action var det i Luc Bessons Lucy som vi alla såg förra helgen. Och ikväll blir det nog bio igen.


Tisdagar är den enda dagen som båda barnen hem direkt efter skolan och vi kan därför göra något på eftermiddagen.


I onsdags käkade jag en långlunch med en ny tenniskompis - Anna från Kazakstan. Vi var helt slut efter att ha spelat tennis i tre timmar på morgonen och tog därför en manipedi efteråt så att vi kunde sitta och vila benen.

Chrille började coacha basket i torsdags. Tjejerna delades in i två olika lag varav Chrille coachar det ena. Tyvärr inte det lag som Sara spelar i. De har dock gemensam träning så de kommer att mötas på träningarna och matcherna som spelas varje lördag.

Samma kväll var jag, Mari, Nina och Ann-Sofie på en fotoutställning på Tugu Kunstkring Paleis i Mentang i centrala Jakarta. Det var en fotograf från Nya Zeeland som ställde ut sina otroligt vackra bilder från olika delar av Indonesien. Han har varit verksam här i många år och håller fotokurser samt arrangerar resor för andra med fotografamitioner. Jag var sugen på att köpa flera av bilderna men de var lite för dyra tyvärr.

Tugu Kunstkring Paleis är en tjusig byggnad från det tidiga 1900-talet och huserade på den tiden Fine Arts Circle of the Dutch East Indies. Förutom utställningslokaler finns det även en indonesisk restaurang i huset samt en Hong Kong-inspirerad bar.


Vi varken drack eller åt på palatset utan åkte istället till ett nyrenoverat hotell i närheten - det otroligt tjusiga Hotel Hermitage. Hotellet har en liten skybar varifrån man har en fin utsikt över stan. Vi fortsatte på det tjusiga temat och åt på en ganska så flott japanskrestaurang. Det godaste vi åt den kvällen var definitivt tonfiskpizzan - en lövtunn botten med tonfisksashimi kryddad med örter och tryffelolja uppepå. Så himla gott!


Igår fredag hade Sara sleepover med sina tjejkompisar hemma hos oss. Hon hade beställt hemmagjord pizza som jag stog och bakade på eftermiddagen. Det var så hysteriskt varmt att stå och knåda i den 36 gradiga hettan vi har här just nu. Jag var sjöblöt efteråt. Hela köket blev sjöblött också eftersom hela rörpaketet under diskbänken lossnade. Suck!


Pizzan blev dock god och tjejerna åkte sedan till PIM för att sammanstråla med några kompisar (läs killar). Det var kul att se dessa sju unga damer göra sig iordning för detta. Victoria Secret-parfymdoften låg tung i huset länge efteråt.

Chrille och jag var på Loewys under tiden. Vi träffade Ahmad och Stuart - en skotte som är här på besök just nu. Det blev en riktig rolig kväll.

Hugo tillbringade fredagskvällen hos en kompis men åkte hem tidigt eftersom han var tvungen att gå upp klockan 06:00 imorse då  han hade en tidig fotbollsmatch.