Efter snart fem veckor pa plats i Jakarta kan man inte saga att man kanner till staden eller att man borjar kunna orientera sig har, inte ens i de sodra delarna. For att undvika trafikstockningarna kor man oftast inte pa huvudvagarna utan i gyttret av de sma, sma gatorna sa man vet aldrig riktigt var man ar och kan knappt folja med pa kartan. Det bor fler manniskor i Jakarta an i hela Sverige.
Jag borjar lara mig var pa kartan vissa shoppingcentra finns och utgar darifran for att kunna se var i staden jag ar. Igar var jag i Senayan City och kopte tennisklader - fick inspiration efter morgonens tennislektion. Hamnade pa varldens utforsaljning av resvaskor och kunde inte lata bli att kopa dessa till Hugo och Sara.
Sara var pa kalas hos Jack igar, en kambodjansk pojke i hennes klass. Det var ett nerf gun-kalas med bad och hopptorn i tradgarden. Det satsas mycket pa kalasen har.
Pa kvallen middag hos Matilda och hennes familj. Det blev sent och Hugge hade lite jobbigt att komma upp till dagens fotbollsmatch.
Den lokala blomsterhandeln.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar