I tisdags flyttade vi in. Mot alla odds verkligen. HR-avdelningen på Chrilles jobb hade inte speciellt bråttom med hyresinbetalningen i tisdags heller. Först framåt klockan två på eftermiddagen fick jag veta att hyran hade betalats så att vi kunde flytta in i huset. Så dags på eftermiddagen var det dock svårt att få tag på bärhjälp och alla våra saker stod ju i ett rum i källaren i det nya huset. Jag hade varit i kontakt med flyttfirman - den som tidigare hade packat och transporterat allt, och de trodde på tisdagsmorgonen att de kunde skicka några killar. Men när jag väl ringde tillbaka till dem på eftermiddagen kunde man dock inte hjälpa mig. Och Chrille åkte iväg på tjänsteresa till Indien samma dag lämpligt nog.
Eftersom renoveringen av huset fortfarande pågår frågade jag byggarbetarna om de kunde hjälpa mig. Mot en bra ersättning och middag. Och de svarade ja! Så bra!
Det tog sju man cirka tre timmar att bära upp allt och på tisdagskvällen var alla de stora sakerna på plats.
Resten av veckan har jag slitit tungt med att packa upp alla kartonger och har därför missat både månadens kaffemorgon med nordiska klubben i tisdags och en golftävling i onsdags. Jag hann dock med bokklubben på torsdagskvällen hemma hos Linda vilken jag kunde cykla till eftersom hon också bor i Pondok Indah.
Jag har fått mycket hjälp av Iyem och hennes man, men har trots det jobbat 12-14 timmar om dagen och svettats ymnigt i värmen. Kökssakerna är idag alla uppackade men jag fick knappt plats med allt eftersom köket är på tok för litet. Det saknas både förvaringsutrymmen och arbetsytor - vi ska ta upp det med den bortresta husägarinnan när hon landar i Jakarta igen. Den nya spisen är dessutom trasig, tekniker har varit på plats men inte lyckats att få liv i vare sig ugnen eller den ena plattan som inte fungerar. Jag sa till projektledaren att reklamera spisen omedelbart eftersom den verkar vara ett riktigt måndagsexemplar då även knapparna har lossnat, men ingen vågar ta några egna initiativ utan inväntar husägarinnan.
I ett litet rum innanför köket fanns det tidigare ett wet kitchen där det är tänkt att man dels kan förbereda maten, dels diska. Husägarinnan har dock tagit bort det helt. Hon lämnade istället ett tomt rum. Jag fick i alla fall henne att sätta upp några hyllor där eftersom det saknas så mycket förvaringsutymme i köket utanför. Även kylskåpet står i det lilla rummet eftersom det var så gräsligt att ha det mitt i köket.
Det har gått sönder några saker i flytten. Oturligt nog var det bara fina saker som var trasiga vid uppackningen. Båda vaserna - till höger på bilden nedan, är numera trasiga.
Likaså min favoritskål med fåglar på och två grogglas. I skålen hade man packat ner en mindre, fast betydligt tyngre skål. Killarna som packade var nog inte riktigt färdigutbildade på det här med packning....
Vår fina båt höll trots att jag hittade den liggandes löst bland en massa tungt bråte i en stor aluminiumskål. Pust. Andra saker hade man däremot packat så noga att det knappt gick att öppna paketen - besticken till exempel. Alla bestick hade packats i små förpackningar med sex bestick i varje och tejpats så noga runtrunt att det nästan var omöjligt att få upp dem. Idioter.
Alldeles till vänster när man kommer in finns det ett stort och ljust rum ut mot gatan som vi inte riktigt vet vad vi ska använda till. Det kanske blir ett kontor på sikt. Eller så ställer vi pingisbordet där.
Nästa rum är mindre och har blivit Hugos favoritrum eftersom alla hans spel och konsoler redan finns på plats och är installerade. Det finns en toa och dusch i det rummet också.
En korridor bort ligger vardagsrummet - även det ligger ut mot gatan och där är TV:n på plats och numera även ikopplad. First Media, kabel-TV-bolaget lovade att komma och installera TV och internet redan i onsdags, men vi fick vänta ända till lördagen innan detta var på plats. Man börjar vänja sig vid förseningar nu.
Från vardagsrummet kommer man till matsalen och köket.
Från köket har man därför denna vy ut mot vardagsrummet.
Huset är byggt helt enligt indonesiska normer - det vill säga det täcker hela tomten och någon trädgård är det därför inte tal om. Så här ser poolen ut och den behöver städas ur big time. Poolbelysningen byttes häromdagen och två killar var här igår och skulle montera upp lampor även på väggen. De kom, kollade elledningarna i typ tio minuter och gick sedan ut för att äta lunch. De kom inte tillbaka....tur att det inte är jag som är projektledare för bygget.
Köket ligger till höger och vardagsrummet rakt fram.
På ovanvåningen ligger våra tre sovrum och gästrummet. Vårt sovrum - the master bedroom, är riktigt trevligt. Det finns inga moskeer eller radiostationer i närheten så det är tyst på nätterna.
Även badrummet är fint trots att det saknas handdukshängare och att Chrille inte kan stå raklång i duschen. Speglarna är dessutom så lågt uppsatta att han inte ser sig själv i ansiktet när han står framför dem.
Utsikten från vårt rum är fin. Jag kommer att få nära till tennisen nu eftersom våra banor ligger vid höghusen på bilden.
Jag återkommer med bilder från ovanvåningen snarast. Det finns inga garderober på plats ännu - de ska levereras först den åttonde. Det är därför fortsatt väldigt stökigt där. Mitt i all oreda har vi dessutom gäster sedan i torsdags kväll eftersom Big John och Renee är i stan för hennes systers bröllop. De bor i Saras rum då gästrummet inte är klart.
Chrille landade åter i Jakarta i fredags och åkte då direkt och spelade golf med sin chef och Big John. De gick vidare till Loewys på kvällen men då var jag för trött för att hänga med. Igår lördag var det middag på La Na Thai och vi blev ett ganska stort gäng som möttes upp där. Jag blev så glad när jag dessutom fick två rosa burkar med svensk ansjovis från Mats som åker fram och tillbaka mellan Sverige och Jakarta hela tiden.
Idag spelar Chrille golf med Big John. Jag och Sara åkte och tittade på Hugos basketmatch under tiden. Ikväll ska vi äta middag ute med våra gäster.
Enligt Pak Budi - projektledaren för ombyggnaden, skall huset vara färdigt den fjortonde april. Vi får väl se hur det blir med det. Det är så många småsaker som forfarande måste åtgärdas. Ingenting var egentligen klart när vi flyttade in trots att man hade lovat att huset invändigt skulle vara helt färdigställt vid månadsskiftet. Vi bor alltjämnt på en byggarbetsplats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar