Detta är min favoritplats i det nya huset. Extra härligt är det att ligga här i solstolen vid poolen på morgonen och läsa tidningen innan alla andra har vaknat. Det gjorde jag i lördags och låg och njöt där riktigt länge.
Sen var det dags att åka till den australiensiska skolan eftersom Hugo skulle spela fotbollsmatch.
Grabbarna vann stort - de körde sin hejjaramsa både före och efter matchen. Sen åkte Hugo till PIM och köpte ett nytt PS4-spel som han spelade med sina kompisar hemma hos Ruben hela natten till söndagen misstänker vi...
På kvällen var Chrille och jag på party hos Anker och Cris.
De firade sin tionde bröllopsdag fick vi veta först på plats och det bjöds därför på tjusig bröllopstårta till efterrätt. Med samma brudpar uppepå som på originaltårtan.
I söndags spelade Chrille golf med the Dogs. Hugo och jag åt då finlunch på Turquaz - en bra turkisk restaurang där mezetallriken var fantastiskt god.
Sara kom hem från sin skolresa på fredag eftermiddag. Hon packade om sin väska och åkte i princip iväg med detsamma eftersom hon skulle följa med Halles familj till Tanjung Lesung. Lilla lyxlirare! Tanjung Lesung är en liten semesterort som ligger på Javas västkust - cirka 20 mil hemifrån oss. Det är lite besvärligt att ta sig dit eftersom trafiken kan vara för jäklig, annars hade man kunnat åka dit lite då och då.
De hade en härlig weekend på stranden där de åkte banana boat och snorklade bland annat. Sara skickade fina bilder till oss lite då och då.
Igår måndag besökte jag två olika barnhem tillsammans med svenske Henrik och hans flickvän Hanna. Henrik kontaktade mig för ett tag sedan efter att ha hittat min blogg för att han hade några frågor om Indonesien. För 31 år sedan - bara tio dagar gammal, blev han adopterad från Jakarta och ville därför besöka några barnhem här.
Vi åkte först till Lestari Anak Sayang - ett litet familjehem som drivs av Ingrid, en holländska som är gift med en indones. Ingrid driver detta fina och mycket familjära barnhem i sitt eget hus och finansierar allt med hjälp av donationer och sponsorer. Hon har några anställda som hjälper henne att ta hand om barnen.
Alla barn i detta hem har föräldrar i livet som av olika anledningar inte ta hand om dem. Den minste pojken där just nu är bara tre månader gammal. Hans föräldrar - som är 20 respektive 15 år (pappan är yngst) är dock de enda föräldrarna som besöker sitt barn på hemmet.
När vi kom hade de stora barnen precis kommit hem från skolan och satt och åt lunch. Därefter var det vila. Ett av sovrummen syns på bilden nedan.
Vi åkte därefter till Yayasan Sayap Ibu - ett större, statligt barnhem. Det visade sig vara det enda barnhemmet i Jakarta varifrån det görs internationella adoptioner just nu. 35 barn bodde här för tillfället. På utegården nedan tillbringar barnen all den tid de inte är i sina sovsalar. När vi var där var det frukt- och TV-stund. De allra minsta barnen låg då i sina spjälsängar.
Henrik hade några frågor till personalen så jag fick plocka fram min bästa bahasa indonesia för ingen pratade engelska.
Det är alltid så rörande att besöka dessa platser. Alla har verkligen inte samma förutsättningar här i livet.
Jag håller annars på och planerar ett housewarming party och har äntligen fått tag på en DJ. Han ville se bilder på rummet där han ska spela så att han kan ta med sig rätt ljudsystem.
Jag har idag varit och köpt blommor till vår terrass.
Palmen till vänster hade dock ett helt myrbo i krukan så vi får väl se om den överlever ett jordbyte.
Vi har också investerat i nya utemöbler. Min kompis Mari hade köpt två likadana set och jag kunde köpa det ena av henne. Här ska vi sitta och dricka fredagsvin med bland annat golftjejerna på fredag.
