Sakta men säkert?

Det går sakta, sakta att få huset i ordning. Lite för sakta faktiskt. Jag blev förbannad nu i veckan eftersom jag tycker att man inte ligger på tillräckligt mycket för att lösa saker och ting. Vår spis har till exempel inte fungerat ordentligt och vi har väntat och väntat på att en tekniker ska komma och laga den fabriksnya spisen. Nu fungerar plattorna, men ugnen får vi fortfarande inte fjuss på. Poolen har man också struntat helt i trots att det kommer att behövas en två veckor lång filtrering för att få vattnet rent. Man har inte så bråttom här i landet.

Garderoberna levererades i alla fall nu i veckan så barnens rum börjar bli riktigt trevliga. Saras väggdekorationer -  som vi köpte för ganska så länge sedan, har äntligen kommit upp. Pak Daus, min handyman, går och skruvar upp grejer åt mig hela dagarna.

Imorgon ska han montera upp några hyllor också. Sen behöver vi bara sätta upp tavlor och köpa ett skåp eller en byrå så borde Saras rum vara klart. Vi avvaktar med möblerna tills dess att IKEA öppnar eftersom det inte är så lätt att få tag på sådant som barnen gillar.

Även Hugos rum börjar bli klart. En bokhylla, tavlor och ny gardin är väl det som behövs.

Två små hyllor har idag kommit upp vid skrivbordet och han verkar gilla sin nya arbetsplats. Han sitter oftast och gör sina läxor där.

Värre är det med vårt rum. Garderoben som levererades dit är bra marginellt större än de som barnen fick i sina rum så endast Chrilles kläder fick plats. Mina kläder hänger på temporära ställningar. Jag har köpt fem sådana hittills och knäckt en redan. Vi har ingen plats för sängkläder eller handdukar heller så jag använder flyttkartonger som temporära hyllor efter tips från Maris man Peo.

Pak Daus har även kämpat med att sätta upp mina nya lampor.

En av lamporna blev lite tillknycklad i flytten så färgen har spruckit lite granna på ena sidan. Suck, men vi monterade upp dem ändå.

Det blev riktigt bra om jag får säga vad jag tycker. Kopparn gör så att det blir ett väldigt trevligt och varmt ljus också.

I måndags hade Hugo i läxa att göra laga en nyttig maträtt i ämnet Health. Han skulle leta upp ett recept, laga maten och sedan skriva en rapport om sitt arbete där även föräldrarnas synpunkter skulle framgå. Han valde att göra en grekisk sallad med buljongkokt kyckling i. 

Det blev mycket gott eftersom dressingen blev så lyckad. Han mailade in rapporten med en minuts marginal eftersom den skulle vara inne senast klockan 20:00. Jag fick också bara minut på mig att skriva ett omdöme.

Ingredienserna till salladen:

• 1/3 cup red-wine vinegar
• 2 tablespoons extra-virgin olive oil
• 1 tablespoon chopped fresh dill, or oregano or 1 teaspoon dried
• 1 teaspoon garlic powder
• 1/4 teaspoon salt
• 1/4 teaspoon freshly ground pepper
• 6 cups chopped romaine lettuce
• 2 1/2 cups chopped cooked chicken, (about 12 ounces) If you don't have cooked chicken, poach 1 pound chicken breasts for this recipe. Place boneless, skinless chicken breasts in a medium skillet or saucepan. Add lightly salted water (or chicken broth) to cover and bring to a boil. Cover, reduce heat to low and simmer gently until the chicken is cooked through and no longer pink in the middle, 10 to 15 minutes.
• 2 medium tomatoes, chopped
• 1 medium cucumber, peeled, seeded and chopped
• 1/2 cup finely chopped red onion
• 1/2 cup sliced ripe black olives
• 1/2 cup crumbled feta cheese

I onsdags var det val här i Indonesien och dagen var därför en röd dag så att folket skulle ha möjlighet att gå och rösta. Vi var ute och åt middag med Mari och Peo på Union på PIM 3 på tisdagskvällen. Chrille fick låna Maris glasögon en sväng eftersom det var lite mörkt i lokalen.... och han var så förvånad över hur bra han kunde se!

 Barnen sov då över hos kompisar och kom inte hem förrän sent på onsdagen. Chrille och jag pep då ut och spelade golf. Vi åkte förbi flera röstlokaler på vägen.

Jag spelade fantasktiskt bra och kom in på 89 slag. Bara fyra slag mer än Chrille. Brutto. 

Imorgon blir det nog golf för mig igen.

Vi bor i nya huset!

I tisdags flyttade vi in. Mot alla odds verkligen. HR-avdelningen på Chrilles jobb hade inte speciellt bråttom med hyresinbetalningen i tisdags heller. Först framåt klockan två på eftermiddagen fick jag veta att hyran hade betalats så att vi kunde flytta in i huset. Så dags på eftermiddagen var det dock svårt att få tag på bärhjälp och alla våra saker stod ju i ett rum i källaren i det nya huset. Jag hade varit i kontakt med flyttfirman  - den som tidigare hade packat och transporterat allt, och de trodde på tisdagsmorgonen att de kunde skicka några killar. Men när jag väl ringde tillbaka till dem på eftermiddagen kunde man dock inte hjälpa mig. Och Chrille åkte iväg på tjänsteresa till Indien samma dag lämpligt nog.

Eftersom renoveringen av huset fortfarande pågår frågade jag byggarbetarna om de kunde hjälpa mig. Mot en bra ersättning och middag. Och de svarade ja! Så bra!

Det tog sju man cirka tre timmar att bära upp allt och på tisdagskvällen var alla de stora sakerna på plats.

Resten av veckan har jag slitit tungt med att packa upp alla kartonger och har därför missat både månadens kaffemorgon med nordiska klubben i tisdags och en golftävling i onsdags. Jag hann dock med bokklubben på torsdagskvällen hemma hos Linda vilken jag kunde cykla till eftersom hon också bor i Pondok Indah. 

Jag har fått mycket hjälp av Iyem och hennes man, men har trots det jobbat 12-14 timmar om dagen och svettats ymnigt i värmen. Kökssakerna är idag alla uppackade men jag fick knappt plats med allt eftersom köket är på tok för litet. Det saknas både förvaringsutrymmen och arbetsytor - vi ska ta upp det med den bortresta husägarinnan när hon landar i Jakarta igen. Den nya spisen är dessutom trasig, tekniker har varit på plats men inte lyckats att få liv i vare sig ugnen eller den ena plattan som inte fungerar. Jag sa till projektledaren att reklamera spisen omedelbart eftersom den verkar vara ett riktigt måndagsexemplar då även knapparna har lossnat, men ingen vågar ta några egna initiativ utan inväntar husägarinnan.

I ett litet rum innanför köket fanns det tidigare ett wet kitchen där det är tänkt att man dels kan förbereda maten, dels diska. Husägarinnan har dock tagit bort det helt. Hon lämnade istället ett tomt rum. Jag fick i alla fall henne att sätta upp några hyllor där eftersom det saknas så mycket förvaringsutymme i köket utanför. Även kylskåpet står i det lilla rummet eftersom det var så gräsligt att ha det mitt i köket.

Det har gått sönder några saker i flytten. Oturligt nog var det bara fina saker som var trasiga vid uppackningen. Båda vaserna - till höger på bilden nedan, är numera trasiga.

Likaså min favoritskål med fåglar på och två grogglas. I skålen hade man packat ner en mindre, fast betydligt tyngre skål. Killarna som packade var nog inte riktigt färdigutbildade på det här med packning....

Vår fina båt höll trots att jag hittade den liggandes löst bland en massa tungt bråte i en stor aluminiumskål. Pust. Andra saker hade man däremot packat så noga att det knappt gick att öppna paketen - besticken till exempel. Alla bestick hade packats i små förpackningar med sex bestick i varje och tejpats så noga runtrunt att det nästan var omöjligt att få upp dem. Idioter.

 Nedan följer en rundvandring på nedervåningen i huset. Entréen är flott men precis som i förra huset så använder vi den inte till vardags. Vi går igenom garaget istället. Ytterdeörren är dessutom låst hela tiden eftersom den annars bara går upp eftersom den verkar något felhängd.

Alldeles till vänster när man kommer in finns det ett stort och ljust rum ut mot gatan som vi inte riktigt vet vad vi ska använda till. Det kanske blir ett kontor på sikt. Eller så ställer vi pingisbordet där.

Nästa rum är mindre och har blivit Hugos favoritrum eftersom alla hans spel och konsoler redan finns på plats och är installerade. Det finns en toa och dusch i det rummet också.

En korridor bort ligger vardagsrummet - även det ligger ut mot gatan och där är TV:n på plats och numera även ikopplad. First Media, kabel-TV-bolaget lovade att komma och installera TV och internet redan i onsdags, men vi fick vänta ända till lördagen innan detta var på plats. Man börjar vänja sig vid förseningar nu.

Från vardagsrummet kommer man till matsalen och köket.

Från köket har man därför denna vy ut mot vardagsrummet.

Huset är byggt helt enligt indonesiska normer - det vill säga det täcker hela tomten och någon trädgård är det därför inte tal om. Så här ser poolen ut och den behöver städas ur big time. Poolbelysningen byttes häromdagen och två killar var här igår och skulle montera upp lampor även på väggen. De kom, kollade elledningarna i typ tio minuter och gick sedan ut för att äta lunch. De kom inte tillbaka....tur att det inte är jag som är projektledare för bygget.

Köket ligger till höger och vardagsrummet rakt fram.

På ovanvåningen ligger våra tre sovrum och gästrummet. Vårt sovrum - the master bedroom, är riktigt trevligt. Det finns inga moskeer eller radiostationer i närheten så det är tyst på nätterna.

Även badrummet är fint trots att det saknas handdukshängare och att Chrille inte kan stå raklång i duschen. Speglarna är dessutom så lågt uppsatta att han inte ser sig själv i ansiktet när han står framför dem.

Utsikten från vårt rum är fin. Jag kommer att få nära till tennisen nu eftersom våra banor ligger vid höghusen på bilden.

Jag återkommer med bilder från ovanvåningen snarast. Det finns inga garderober på plats ännu - de ska levereras först den åttonde. Det är därför fortsatt väldigt stökigt där. Mitt i all oreda har vi dessutom gäster sedan i torsdags kväll eftersom Big John och Renee är i stan för hennes systers bröllop. De bor i Saras rum då gästrummet inte är klart. 

Chrille landade åter i Jakarta i fredags och åkte då direkt och spelade golf med sin chef och Big John. De gick vidare till Loewys på kvällen men då var jag för trött för att hänga med. Igår lördag var det middag på La Na Thai och vi blev ett ganska stort gäng som möttes upp där. Jag blev så glad när jag dessutom fick två rosa burkar med svensk ansjovis från Mats som åker fram och tillbaka mellan Sverige och Jakarta hela tiden.

Idag spelar Chrille golf med Big John. Jag och Sara åkte och tittade på Hugos basketmatch under tiden. Ikväll ska vi äta middag ute med våra gäster.

Enligt Pak Budi - projektledaren för ombyggnaden, skall huset vara färdigt den fjortonde april. Vi får väl se hur det blir med det. Det är så många småsaker som forfarande måste åtgärdas. Ingenting var egentligen klart när vi flyttade in trots att man hade lovat att huset invändigt skulle vara helt färdigställt vid månadsskiftet. Vi bor alltjämnt på en byggarbetsplats.

Tillbaka på Kristal igen... SUCK!

På lördagskvällen var det poolparty på hotellet och vi blev mäkta imponerade hur flott man hade dukat upp allt utomhus.

Kvällens tema gick i vitt och många av gästerna hade därför också klätt sig helt i vitt.

Givetvis var det buffe även denna gång och jag fick ge betyg på de olika maträtterna....

... vilket de övriga i familjen hade så roligt åt.

Det bjöds på en bra akrobatföreställning också.

Men det var minst lika roligt att sitta och observera de andra gästerna. De två familjerna på bilden nedan hade klätt sig i likadana T-shirtar - både de små barnen och deras föräldrar. Nu funderar jag på om jag ska köpa något liknande till oss - vet bara inte vilket motiv på T-shirtarna jag ska välja.

Middagen avslutades med mousserande vin...

... och ett litet fyrverkeri.

Därefter var det frågesport i baren. Barnens teen club bildade då ett lag medan jag och Chrille hamnade i laget Ayoba som vann hela köret - så kul!

Sista dagen var det vattensporter på programmet som vanligt.

Chrille och Hugo fick ha fina badmössor på sig.

Sara ville inte vara med och höll sig mest i skuggan eftersom hon hade bränt sig så på axlarna dagen innan.

Hon var med på trapetsträningen på eftermiddagen istället och lyckades göra en så bra överlämning eller vad det nu kan heta. Hon gungade på en trapets och lyckades sedan fånga en killes armar - killen befann sig på den andra trapetsen, och det såg så proffsigt ut.

Det blev även kvällsfotboll för killarna. Chrille var skadad och stod då i mål.

Jag hade svårt att slita mig från havsbaden och tog ett sista dopp strax innan solen gick ner.

Vårt plan hem till Jakarta gick tidigt på måndagsmorgonen och vi var uppe med tuppen öven då. Väl framme i Jakarta åkte vi direkt till huset för att kolla läget. Renoveringen börjar nu bli klar, men mycket smågrejer återstår. Nedan ett matförråd som ligger innanför köket. Det var inte klart.

Kylen hade då inte ännu levererats, med ska vara på plats nu. Det finns inga beslag uppsatta i något badrum ännu, vattnet i toaletterna på nedre plan fungerar inte, tvättmaskinen är inte installerad, källaren är inte klar och i gästrummet finns det mycket kvar att göra. Det finns inte en garderob på plats heller. Annars börjar det se riktigt bra ut.

Vi kunde inte flytta in i huset igår så som det var planerat, eftersom betalningen av hyran inte hade gjorts i tid - så klantigt! Ägarinnan vägrade därför oss att flytta in. Vi fick snällt åka till hotell Kristal och checka in där ännu en gång.
Idag reser Chrille till Indien och kommer inte tillbaka förrän på fredag. Han ska försöka ordna med formaliteterna av hyresinbetalningen innan han åker ut till flygplatsen vid lunch. Om det går så ska jag försöka få tag på bärhjälp och kanske, kanske kan vi flytta in i huset idag. Men vi vet ännu inte om det går att ordna. Inget blir som man tänkt sig i detta land.