Vi dyker igen!

Det finns ett antal små gazebos mellan poolen och stranden och de har klart blivit våra favoritplatser här på hotellet. Bästa tiden att slappa i en sådan är timmarna innan solnedgång. Det blåser alltid en lätt bris och man ser sen solen gå ner över ön. Där finns även WIFI som vissa uppskattar extra mycket.

 

 

Igår promenerade vi till en restaurang på ett grannhotell som ligger halvvägs upp till huvudvägen. Det var ett litet och fräscht ställe, men eftersom vi inte var de enda gästerna (två bord till var upptagna) tog det nästan en timme att få in maten. Men den var å andra sidan god.

 

 

Så här ser den lilla bakgatan ut - alltså den som leder upp till huvudvägen.

 

 

Idag var vi uppe tidigare än de andra dagarna. Vi skulle följa med den lokala dykklubben ut och dyka.

 

 

Vi åkte först bil i kanske 20 minuter till Padang Bay. Därifrån går det många båtar ut till de andra öarna i närheten så det var fullt fart i den lilla bukten.

 

 

Vi fick byta om där på stranden mitt bland alla turister och Hugos våtdräkt visade sig vara två storlekar för stor och våra skor på gränser till små. Våra viktbälten tog också sin tid att lokalisera. Jag trodde att det skulle vara mer ordning och reda eftersom det är en tysk som driver dykklubben vi åkte ut med. Han tog betalt i tyska pengar dessutom. Många sådana per dyk.

 

 

Hugo frös som tusan i sin stora våtdräkt - det är ganska så kallt i vattnet. Säkert bara 25 grader. På första dykstället var vågorna höga och vattnet var inte så inbjudande att hoppa ner i. Det var dålig sikt där också.

 

 

Båda dyken idag var i närheten av Padang Bay. Det ena var 33 och det andra 45 minuter långt. Vi gick ner till cirka 17 meter som max idag.

 

 

Sara hängde också med, men fick inte hoppa i och dyka.

 

 

Dagens andra dyk var klart bäst. Då dök vi vid the Blue Lagoon där det är en fin vit sandbotten med stora korallformationer överallt. Vi såg en massa fina fiskar varav flera små rockor med blå prickar på.

 

 

Vi hann med en lunch med de andra dykarna i Padang Bay innan bussen gick hem.

 

 

Imorgon ska vi flytta på oss. Barnen längtar. Efter pappa också som ska komma och möta upp oss på nya stället.

White beach

Idag gjorde vi en båttur till den vita stranden. Det är inte så billigt att ta sig runt den lilla byn Candidasa. Det finns inget taxibolag så här långt österut på Bali utan det är ett antal gubbar i byn som kör runt med folk. De har sinsemellan kommit överens om vilka priser de ska kräva av turisterna så det är ganska så dyrt. Även båtkillen sa en hiskelig summa först, men jag prutade ner den. Hotellet skulle ha 35USD för att köra till stranden som ligger väldigt nära. Det är ca en fjärdedel av en minimilön här i landet. Jag ifrågasatte om det verkligen var rimligt.

 

 

När vi kom runt den första kröken från vår strand såg vi en lång, alldeles svart strand som mycket riktigt kallades för the Black Beach. Den vita stranden låg efter ytterligare en krök.

 

 

Det låg ett gäng små restauranger och solstolar på den ena delen av stranden.

 

 

Vi åt lunch och köpte givetvis med oss några armband hem.

 

 

Det blev lite bad i de höga vågorna också.

 

 

 

 

Vattnet var jätteklart och fint.

 

 

 

 

Det står ett gäng killar på stranden som har som jobb att hjälpa till vid landstigning och sjösättning av båtarna som kommer. Det är inte så lätt i dessa vågor. De vill självklart ha betalt för den tjänsten.

 

 

Väl hemma igen blev det återigen bad. Ett jättelångt och utan vågor.

 

 

Imorgon ska vi dyka!

Candidasa

Första dagen i Candidasa är till ända. Vi har haft en lugn och härlig dag. Barnen tycker kanske att det har varit för lugnt, men samtidigt behöver de bara vara och få vila ut. De började dock undersöka möjligheterna att byta hotell tidigare och pratade med varandra om vilken som varit den sämsta semestern någonsin... bortskämda små liv!

 

 

Hotellet är bra, men ligger kanske lite off. Hit ska man resa om man bara vill ligga still på hotellet och ladda batterierna. Dock vill jag utlysa en varning för maten....den indonesiska buffen till lunch var helt OK, men barnens mat var en katastrof.

En sämre pizza har vi aldrig smakat. Jo förresten - en gång på Gran Canaria, när vi fick in en tinad micropizza på en restaurang. Saras spaghetti och köttfärssås smakade bränt dessutom. Underkänt.

 

Utsikten från den lilla gazebon är dock nice. Jag låg här större delen av dagen eftersom jag fortfarande inte är helt kry.

 

 

Barnen höll mig sällskap emellanåt när de inte badade eller var på rummet och tittade på film eller spelade dataspel.

 

 

På eftermiddagen cyklade vi in till stan igen. Vi skulle bland annat byta en kortlek vi köpte igår som bara innehöll 50 kort.

 

 

Det gick bra att cykla till huvudvägen, men där vågade vi inte beblanda oss med den övriga trafiken utan ledde cyklarna istället. Mitt i stan ligger en ganska fin damm.

 

 

Vi slog oss ner på en av restaurangerna vid dammen och barnen åt en tidig middag eftersom deras lunch inte hade varit alltför mättande.

 

 

Tjusig utsikt från restaurangen.

 

 

Imorgon blir det nog en tur till den vita stranden.

Höstlov på Bali

Eftersom det är höstlov från skolan denna vecka är vi på Bali. Denna gång på den östra delen av ön, i byn Candidasa. Resan gick över förväntan smidigt trots att det hade varit stor baluns hemma hos Gitte och Kenneth kvällen innan och det hade inte blivit många timmars sömn innan det var dags att bege sig till flygplatsen. Det tog sedan två timmar att åka bil från flygplatsen på Bali. Trafiken i  Denpasar, Balis huvudstad, är lika vidrig som i Jakarta och vi stog helt stilla tidvis. Som tur var hade vi köpt lunch på flygplatsens nyöppnade Big Burger-restaurang innan vi satte oss i bilen.

 

 

Hotellet ligger precis vid havet och man ser några små kobbar ligga utströdda i vattnet. Det är tydligen bra dykställen och vi planerar att göra ett dyk eller två här imorgon. Längre ut mot horisonten ser man Pulau Penida och Pulau Lembongan. Ännu längre bort ligger Lombok och de tre små Gilliöarna.

 

 

Det är mycket stilla här. Lågsäsong - vi är de enda som ligger vid poolen idag.

 

 

Det ligger ett antal privata villor här i närheten som tydligen ägs av australiensare.

 

 

 

Vårt rum. Det är mycket rent och snyggt överallt. Badrummet är utomhus och gränsar till grannens utomhusbadrum vilket jag tycket är lite småäckligt. Det är dock ganska vanligt här.

 

 

 

Det blåste friskt igår på eftermiddagen och i natt kom också världens regn.

 

 

På kvällen promenerade vi 'in till stan' och åt middag. Promenaden in tog cirka tio minuter och gick längs en bitvis mörk bakgata. Väl inne i stan fanns det många små krogar och affärer som alla låg längs stora huvudvägen. Det var helt folktomt överallt och man tyckte synd om restaurangägarna som försökte locka in en till sin restaurang. Och det kändes sådär tryggt att gå där i mörkret då folk kör som galningar genom den lilla byn. Vi hamnade i alla fall på en trevlig restaurang där borden stog ute i en lummig trädgård.

 

 

Maten var så där. Inget märkvärdigt.

 

 

Idag blir det en stilla dag vid poolen då jag har mått lite halvtaskigt. Igår hade jag nog lite feber och ont i halsen, men känner mig mycket bättre idag efter tolv timmars sömn i natt.

Barnen börjar redan tröttna på stillheten här. De vill att vi ska byta hotell tidigare än planerat. Men det är nyttigt att ha lite tråkigt emellanåt.

Pizza på Luna Negra

Hugo ville inte ha något födelsedagsparty eller kalas. Så vi firade bara med familjen och Hugo fick bestämma restaurang. Det blev en italienare - Luna Negra, eftersom pizza är hans favoritmat just nu. Och pizzan var jättegod!

 

 

Chrille fick in en hel kyckling!

 

 

Vavsing åt lasagne.

 

 

Jag tog in en urgod sallad med sesamshalstrad tonfisk. Barnen brukar skratta åt mig att jag alltid beställer in fel mat på fel restaurang. Man ska äta italienskt på en italiensk restaurang säger de.

 

 

Sen ringde farfar och grattade och de fick en lång pratstund vilket Hugo tyckte var trevligt.

 

 

Idag börjar barnens höstlov. Båda har kompisar hemma ikväll. Grabbarna ska gå på bio medan Sara och Halle bara vill vara hemma och skypa. Imorgon väntar packning inför en Baliresa och party för oss vuxna hos Gitte.

FN-dag på PIE

Efter Hugos firande begav vi oss till PIE - Pondok Indah Elementary, för att se den stora flaggparaden. Det var på håret att vi hann då bilköerna var horribla även idag.

600 barn går på PIE. De minsta är tre år gamla och de äldsta går i femman, så det är Saras sista år där och hon är bland de äldsta.

 

 

I år går det barn från 59 olika länder på PIE och idag vid flaggparaden stog alla vid sin respektive flagga. Den svenska truppen är inte så stor, men det häftigt att lilla Sverige finns representerat.

 

 

 

Det är en maffig tillställning och vi mammor får en och annan tår i ögonen.

 

 

Saras lärare är amerikan och hängde med den stora USA-gruppen. Han tog kort på alla sina barn när de gick förbi.

 

 

 

Som alltid hade vi mammor bullat upp med massor av mat till lunch. Jag hade gjort köttbullar och stog och gräddade våfflor till efterrätt.

 

 

Vissa barn är inte så stora i maten och nöjde sig med enbart popcorn.

 

 

Mina bilder från dagen blev tyvärr inte så lyckade.... någon hade ändrat inställningen till porträttbild och ovan som jag är märkte jag det inte förrän jag kom hem....