Som vanligt tog vi snömobilen ner till byn. Det snöade ymnigt.
Vi blev glatt överraskade då vi kom in eftersom stället var mycket flott och det fanns till och med hiss upp till första våningen där ....
...förrätterna redan var uppdukade på vårt bord. Vi fick bland annat kycklingsoppa, anksushi, stekt småfisk, hemgjord tofu, sjögräsgelé, pickles på sötpotatis samt tre olika sashimibitar med krysantemumpuré på. Förrätterna var goda tyckte jag.
Till detta drack Chrille och jag tre olika sakesorter med varierande styrka.
Sedan fick vi varsin dumpling som inte smakade allför illa.
Huvudrätten var kvällens sämsta gren. Det bjöds på gratinerade men ganska så torra små laxbitar i ett äpple med mjölig och kall sötpotatis till. Salladen på bläckfisk och picklad svamp och grönsaker tyckte Chrille var OK. Resten sög enligt honom.
En risrätt verkar obligatorisk vid varje måltid och så även denna kväll. Riset serverades med en svampsoppa. Den gröna picklade grönsaken bredvid soppan är nozawana - en specialitet från byn Nozawa Onsen tydligen. Allt var ganska så smaklöst tyvärr.
Efterrätten var det inte många som åt upp. Vi fick morotsmousse med äppelskivor till. Med tanke på att detta var den dyraste middagen i Japan hittills fick den helt underkänt av de flesta av oss. Det enda Sara åt denna kväll var ris. Men å andra sidan kanske vi inte är tillräckligt bevandrade i det japanska finköket för att helt kunna bedöma denna måltid.
Igår vaknade vi upp till en snöstorm - och det hade snöat hela natten. Vi satt kvar länge i frukostmatsalen och skypade med Ninni och gänget. Så småningom gav vi upp hoppet om skidåkning den dagen och gav oss ut på äventyr istället.
Vi åt först en god lunch i vår by. Som synes avtog snöandet några minuter då och då. Nere i byn i alla fall.
Sen tog vi en guidad tur för att titta på snöapor. Vi åkte buss i ungefär en timme till Jigokudani Onsen där vi fick gå genom skogen i cirka en halvtimme på en mycket hal stig för att komma fram till aporna. Jigokudani betyder för övrigt Hell´s Valley.
Det var lite läskigt med alla aporna som sprang omkring en till en början, men de här makakaporna är tydligen väldigt snälla. De bryr sig inte om turisterna - i alla fall om man inte har mat med sig.
Aporna badar i de varma källorna. Vattnet är 42 grader varmt och de verkligen njuter av baden.
De var så gulliga.
De små var som vanligt finast.
De bajsade direkt i vattnet såg man.
En mycket kul utflykt!
På vägen hem stannade vi till i en annan liten by - Shibu Onsen, dit många från Tokyo åker och badar i de varma källorna. Denna by är 1300 år gammal och många av husen var så vackra.
Det är mycket trevligt att vara turist här.
Varmt vatten finns överallt.
Några som var på väg till ett varmt bad.
De flesta turister badar i det varma källvattnet flera gånger varje dag. Nästan alla hotell och pensionat har egna varmbad - så även vårt, men det finns också kommula bad. Vi har dock aldrig kommit oss för för att ta ett dopp. Dels luktar vattnet ganska illa, dels är badet på vårt hotell inte så inbjudande - det ser ut som ett stort badkar från 70-talet ungefär. Vi har i alla fall doppat händerna i det.
Igår kväll åt vi en till tjusig middag med förbestämd meny. Denna gång på restaurang Haus St Anton som ägs av en före detta professionall skidåkare som tävlade med Ingemar Stenmark. Vi har glömt hans namn, men han fru som serverade berättade att Ingemar också hade varit och ätit på denna restaurang - för 15 år sedan ungefär.
Vi fick en tomatmousse till förrätt.
Chrille var den ende av oss som fick en servett. I form av en liten handduk.
Restauranginredningen var som tagen från Fawlty Towers. Mycket charmigt. Kocken är känd tydligen.
Sedan kom en liten pigrimsmussla in i sällskap av äpple bland annat.
Vi fick också smaka på en marinerad grönsak som vi inte kommer ihåg vad den hette. Den serverades med prosciutto och bönor.
En potatissoppa serverades därefter...
...och fläskstek med löksås och kål.
Risrätten var sushiris med lax och apelsinklyftor samt en god sallad till.
Efterrätten bestod av gratinerad bananglass med havresmulor och kokospuder.
Till det drack vi vuxna gott franskt Bourdaux-vin, något med Lafitte i namnet. Hugo drack en hemgjord ginger ale som det var lite väl mycket ingefära i. Sara dricker varm choklad för det mesta. Till allt. Det är gott när det är kallt ute.
Det var en mycket god middag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar