onsdag 31 december 2014

Harajuku och Shibuya


Igår träffade Sara sina gamla kompisar från Jakarta - Hirari och Kurumi. De flyttade hem till Japan för två år sedan och tjejerna tyckte att det var så roligt att ses igen. De hade alla vuxit så mycket sen sist.


Det var roligt även att träffa deras mamma. Hon tog med sig tjejerna ut på lunch och sedan fick de flanera omkring själva i Harajuku, som är ett shopping-Mecka för tonårstjejer.


Jag fick några timmar för mig själv på stan då killarna var ute på sitt håll.


Jag gick längst Omotesando-avenyn och njöt av vädret - det var elva grader varmt och strålande solsken hela dagen.


Det här var riktigt fina och trevliga kvarter i Tokyo - det finaste huset var kanske det med Ralph Lauren-affären. 


Det var ganska mycket folk överallt och jag såg flera långa köer av folk som ville komma in på olika matställen. I kön nedan väntade folk på att komma in på något som såg ut som ett popcorn-café. Jag antar att om man bor i denna folkrika stad så accepterar man att stå i kö till allt.


Jag gick in på några tvärgator också...


..där det fanns massor av trevliga affärer och små restauranger. Jag åt lunch på nedanstående ställe som visade sig vara en urbra nudelsopperestaurang. Jag drack världens godaste mjölkte till - gjort på Oolong Tea. 


När jag satt och väntade på ett bord frågade jag en tjej om hjälp med att tolka den japanska menyn. Efter lunchen kom hon fram till mig och överlämnade denna lapp. Man blir så rörd över hur hjälpsamma människor är.


Sara och tjejerna tog lång tid på sig så jag hann även åka en sväng till Shibuya där det också var mycket ungdomar överallt.


På kvällen åkte vi tillbaka till Roppongi Hills för att gå på en sushirestaurang som Nina varmt hade rekommenderat. Även här var det kö för att komma in.


Det hänger ofta skynken framför restaurangentréerna.


Det var dock bara två sällskap före oss i kön så det gick ganska snabbt.


Vi satt på rad framför rullbandet med sushi och allt var så praktiskt och bra ordnat. Ville man ha te var det bara att vrida på kranen.



Sushikockarna hade fullt sjå med att hinna göra sushibitar till allihopa. Vi satt i matlä en bra stund då den rundmagade familjen som satt vid början av rullbandet hade alla en frisk aprit och verkade ta det mesta som kom ut på bandet.


Vi fick ihop en hög trave med tallrikar till slut och tonfiskssashimin som vi hade ätit var nog den finaste och färskaste fisk vi någonsin smakat. Så gott!


Ställets signatursushi, Pintokona Sushi.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar