Semester!

Igår hade vi en stillsam dag - barnen och jag var lite småförkylda och vi var allihopa fortfarande trötta efter den nästan helt förlorade natten då vi reste. Vi vaknade därför sent och missade frukosten. Det gjorde ingenting eftersom strandrestaurangen serverar snacks hela dagarna.

Barnen vilade sig sedan på rummet nästan hela dagen. Engström var den ende som var rastlös höll sig aktiv.

Jag funderade mest på om jag skulle ligga i hängmattan....

...eller i en solstol på stranden. Stranden vinner alltid eftersom det är en helt fantastisk strand vi har hamnat på. Det är så rent och fint och vattnet är alldeles klart. Det är fin sandbotten överallt och inga läskiga maneter. Det finns dock farliga strömmar så man ska inte simma för långt ut. Vi träffade på en dansk kille igår som precis hade varit med om en läskig händelse då han skulle ge sig på att livrädda ett asiatiskt par som höll på att drunkna. Han hade ingen livboj med sig och de höll på att dra ner honom i vattnet. Lyckligtvis kom det några livräddare och hjälpte till. Det asiatiska paret fick man sedan göra livräddning på när de väl var uppe på land igen. Man ska simma parallellt med stranden för att komma bort från strömmarna som kan dra en ut.

Lilla Bafs.

Vi var tillbaka på strandrestaurangen även på kvällen och där måste man boka bort. Det var bordservering där och maten var riktigt bra. Maten är även bra på resortens stora restaurang och där är det alltid buffe som gäller.

Det är show varje kväll. Första kvällen bjöds det på en stor komedishow medan gårdagens tema var Asian Music Awards. Det var inte många artister vi kände igen - trots att man spelade de stora asiatiska hitsen. Som tur var fick Psy avsluta det hela och vi kunde digga med i en låt i alla fall. 

Det är nog inte ens halvfullt på hotellet vilket är ganska så skönt.

Vi tog en sista drink vi poolen där en trubadur underhöll så gott han kunde. Han blev något överröstad av musiken inifrån baren där personalen gjorde sitt bästa för att få folk att dansa med i alla koreograferade danser.

Idag har alla utom jag varit mycket aktiva. Chrille har tränat golf och spelat både vattenpolo och fotboll på eftermiddagen. Barnen har hängt på Teens Club hela dagen och roat sig med archery, badminton, trapets och basket bland annat. Vi lämnade golklubborna hemma denna gång eftersom vi alltid spelar så mycket golf på semestrarna annars. Jag har läst på stranden.

Poolområdet.

Vi bor på trean i detta hus.

Stranden vid solnedgång.

Idag är det poolparty med cirkusföreställning och dresscoden för kvällen är white.

Bintan Island

Jag hade en arbetsam dag igår då jag packade, checkade ut från Kristal och körde fram och tillbaka med en massa grejer mellan hotellet och det nya huset samt semesterpackningen till Gitte. Gitte var så snäll och lät oss bo i deras hus natten till idag eftersom vi tyckte att det var onödigt att betala för en hel hotellnatt när vi knappt skulle hinna gå och lägga oss. Vårt plan gick nämligen redan 05:20 och vi åkte från Gitte redan vid tretiden på natten. 

Chrille hade en stressig dag han också och kom inte från kontoret förrän vid 1:30-tiden i natt. Han hade beordrat ett helt gäng att sitta kvar också för att få klart sådant som de inte hade gjort. Typiskt att det alltid ska vara så hetsigt när man ska ut och resa. Han hann sova en timme i alla fall innan det var dags att gå upp igen.

Det var fortfarande ganska mörkt när vi taxade ut på startbanan.

Vi är på ön Bintan just nu och den ligger alldeles söder om Singapore. Det går färja mellan de båda. Taxiresan från flygplatsen tog cirka en och en halvtimme och vi var då ganska möra hela gänget eftersom vi knappt hade sovit. När vi kom fram till hotellets infart vägrade vakten att öppna grinden och släppa in oss. Han ringde till receptionen och vi fick prata med dem per telefon istället för att ta incheckningssamtalet på plats i receptionen så som man vanligtvis gör. Vi fick till slut reda på att man ville hinna med att ordna en välkomstceremoni innan man släppte in oss, men någon sådan såg vi inte skymten av när vi väl kom in på hotellområdet. En ytterst stressad och otrevlig kille i receptionen började sen att fråga hur vi ville ordna med vår resa till flygplatsen när vi ska hem om fyra dagar. Pust! Han hade väl inte gått kursen där man får lära sig att säga hej och välkomna sina hotellgäster som rest halva natten och bara vill in på rummet så fort som möjligt.

Hotellområdet ser dock mycket fint ut.

Vi blev sedan återigen upprörda när vi kom in på rummet. Fy tusan vilken dålig standard. Hotellrummen ser ut att passerat sina bäst-före-datum för länge sedan och sista renoveringen gjordes väl någon gång på 80-talet om man ser hur slitna badrummen är. Det var dessutom fullt med mögel i taket, det var skitigt och TV:n fungerade inte heller. Med tanke på hur dyrt det är att bo på Club Med kände vi att vi måste reagera.

Besvärliga gäster är de som får den bästa servicen. Jag tjatade på, fick till slut prata med en av cheferna och ordnade en uppgradering till två deluxe-rum som är betydligt trevligare och fräschare. Vi bor dessutom på första parkett nu och har denna fina utsikt från det nya rummet. Hotellchefen kom också förbi vårt bort vid lunchen och frågade om allt stod rätt till.

Stranden är ljuvlig.

Så ser den ut i panoramavy.

Det finns många olika aktiviteter att roa sig med här. Chrille och barnen testade trapetsen redan innan lunch. Både Hugo och Sara vågade sig upp i den.

Chrille klättrade upp på skakiga ben.

Och vågade svinga sig ut han också. Jag är höjdrädd och hoppar trapetsen tills vidare.

Konsert på morfars födelsedag

Igår fyllde min pappa 70 år och vi kunde tyvärr inte vara med och fira honom. Hugo, Sara och jag ringde och sjöng för honom och grattade i alla fall.

Jag hade annars en mycket busy dag med flera bankbesök samt många andra praktikaliteter. Det blev nästan lite kort om tid att göra sig iordning inför konserten med Bruno Mars som vi skulle gå på. Konserten hölls i norra Jakarta - i Ancol vid kusten, och det tar ett tag att ta sig dit ut i rusningstrafiken. Vi kom fram till slut och väl på plats var det fullständigt kaos på parkeringplatsen. De flesta fick gå de sista kilometrarna om man inte ville hoppa på en ojek - det vill säga en motorcykeltaxi.

Vi fick riktigt tjusiga biljetter och mötte upp ett antal av Chrilles affärsbekanta för några drinkar i VIP-loungen innan konserten. Några kompisar till oss var också med.

Vi hade världens röta med timningen och kom fram till våra platser precis minuten innan konserten började.

Och konserten var så mycket bättre än vad jag hade förväntat mig eftersom jag aldrig har varit något större fan. Men det var härligt att se både honom och hans musiker som alla var så duktiga på att spela. De blandade friskt ur många musikgenrer och spelade både Elvisinspirerad rock, reagge, disco och hawaianska toner. Och det blir oftast bra drag då det finns trombon, trumpet och saxofon på scenen. Man kunde dessutom riktigt många av låtarna.

Som vanligt var det ett hav av mobiltelefoner i publiken. Bruno Mars uppmanade faktiskt alla - två gånger till och med, att de skulle lägga ner mobiltelefonerna. I slutet av konserten hade han dock en poseringssessiour för alla som ville fotografera.

Det var många tusen människor i publiken och det var kaotiskt även när vi alla skulle gå ut från denna stadion. Man har nog inte följt några som helst dimensioneringsregler när man byggde denna lokal för att det tog en faslig tid att utrymma den. Det fanns nästan inga trapphus - endast ett par rulltrappor som inte räckte till på länga vägar. Vi tog oss ut till slut och bestämde oss för att ta några drinkar med hela gänget efteråt också för att slippa trafikkaoset ut från området.

Hugo och Sara var inte glada för att de fick stanna hemma igår kväll. De fick dessutom laga middag själva och kokade då makaroner och stekte falukorv. De hade mer än gärna följt med. De fick varsin T-shirt i alla fall - det låg nämligen två sådana i vår goodybag som ingick i biljettpriset.

Idag har jag packat eftersom vi checkar ut från hotell Kristal imorgon. Barnen och jag hann med en lunch på Playground på PIM också. Man kan sitta i stora hänggungor vid borden vilket vi också gjorde ända till Hugge blev illamående och vi fick byta till vanliga stolar istället. Maten är lite lustig också. Hamburgaren är ganska svåräten och ser ut så här.

Istället för bestick fick Hugo en pincett.

Sara fick en lustig sked till sin efterrätt också.

Vi fick en complimentary efterrätt också - en martabak med Toblerone. Martabak är en indonesisk pannkaka som gräddas på en sida och fylls med olika saker. Det brukar bli ganska så gott.

Båda barnen har hängt med kompisar hela eftermiddagen. De sover nog över också vilket betyder att jag inte får någon hjälp med att packa klart.

Spring break

Så har ännu en vecka gått - i rasande tempo. Jag har spelat tennis några gånger - både med Pondok Indah-gänget samt tagit lektion hos Elsa som arbetar som tennistränare när hon inte spelar tennis med detta gäng.

I onsdags var det hej då-middag för Tina som flyttar hem till Sverige i april. Nästan hela bokklubben var med - det var bara Kristina och Birgitta som saknades. Vi var på den turkiska restaurangen Turquaz och fick ett eget tjusigt rum att sitta i. Och maten var så god! Man hade med sig eget vin och det gick åt några buteljer.

Tina fick ett Jakarta-collage av oss - så att hon inte glömmer varken oss eller alla typiska Jakartamotiv som fotografen Simon har fångat och klippt ihop så tjusigt.

I fredags var Chrille och jag på stand-up och såg två olika komiker. Den ene var katastrofdålig och vi alla i publiken satt riktigt och skämdes å hans vägnar. Den andre var jättekul. Chrille har annars spelat golf hela helgen -  i lördags med chefen och idag med The Dogs. Vi andra har roat oss på egen hand. Vi var på Union och käkade lunch igår.

Jag åt en bakmie ayam med anklever, svamp och kyckling. Det är en soppa och man ska hälla på buljongen som serveras i en separat liten skål. Så gott!

Union är Hugos favoritrestaurang i Jakarta. Sen åkte jag och Sara ut och shoppade - både på PIM och i en outletaffär eftersom hon behövde nya shorts bland annat. Vi hittade flera fina saker till oss båda.

Det blev restis även på kvällen då vi åt middag på en annan av våra favoriter just nu. En japansk restaurang på Lippo Mall där maten kommer in otroligt snabbt. Det var bra eftersom vi bara hade en halvtimme på oss innan bion började. Vi såg filmen The Monuments Men som var helt OK.

Idag söndag har vi slappat på Kristal mestadels. Vi gick en promenad bort till huset och tog tid på hur lång denna promenad är. Vi gick kanske inte den kortaste vägen - jag ville visa barnen den ur trafiksynpunkt säkraste vägen och då tog det nästan 20 minuter att gå mellan skolan och nya huset. Vi får nog leta efter en kortare väg. De måste gå över den trafikerade Jalan Terogong, men skolan har en säkerhetsvakt som står där hela dagarna och hjälper alla elever över gatan.

Vägen lämpar sig bra för cyklig i alla fall. Då tar det bara några minuter att komma till skolan. Barnen har cyklar med sig från Sverige som de ännu inte har använt här i Jakarta. Cyklarna är nu inlämnade på service så de kommer att vara i topptrim. Skolbussen är dessutom betald till sommaren så ungarna behöver varken cykla eller promenera ännu på ett tag.

Man går förbi en kyrka bland annat.

I Pondok Indah finns många stora hus. Man får inte gå och flascha med mobiltelefoner här tydligen då folk har blivit av med sina då de har varit ute och gått. Det finns killar på motorcyklar som letar efter lämpliga offer i detta område.

Vårt lilla område är inhägnat för att utestänga genomfart på smågatorna. Avspärrningarna används som uppställningsplatser för små mobila restauranger och affärer.

Nu är det en vecka kvar tills huset skall vara klart invändigt och vi ska flytta in. Så här såg köket ut idag.

Bilden nedan är tagen från köket ut mot matsalen och vardagsrummet. Poolen syns till vänster.

Poolen behöver en rejäl rengöring också.

Vardagsrummet.

Badrummet i Saras rum är inte klart.

I Hugos rum såg det mer färdigställt ut.

Det finns ett stort badkar i the master bedroom.

Det kommer att bli träbänkar under alla handfat.

I gästrummet återstår mycket jobb.

Det kommer att bli tak över takterassen.

Nu håller vi tummarna för att arbetet i huset den kommande veckan går bra. Nästa måndag åker vi nämligen direkt från flygplatsen till huset. Då kommer några killar från flyttfirman och hjälper oss att få alla saker på plats.

Det är spring break nästa vecka och vi reser bort på torsdag och Chrille har fått ledigt från jobbet. Nästa måndag är det helgdag också så vi får en långhelg tillsammans.