Mer Halloween

Jag köpte en skohylla i mitten av september som jag helt glömt bort. Den skulle ha levererats för flera veckor sedan och när jag åkte förbi affären för att påminna dem, såg jag denna snygga gong i grannbutiken. Eftersom jag är så trött på att stå och skrika att maten är klar slog jag till - bokstavligen talat. Den ska snyggas till och oljas och jag ska hämta hem den imorgon.

Nu ikväll är det Halloween på Paradiso Executif, som är ett stort compund i närheten av oss. Det är en stor happening där tydligen så Gitte som bor där bjöd in våra små barn också. Vi mammor fick vin och urgod hemmagjord pizza.

Sara är clown. Hon lånade min tröja och Chrilles byxor. Clownsminket hittade vi inte. Jag hade tyvärr inget rött läppstift heller. Hugo är som vanligt på först basket- och sen fotbollsträning.

Sara och Amelia.

Nästan match

Igår lördag var det en hysterisk varm dag i Jakarta. Hugge hade då säsongens sista seriematch med team Holland. Klockan 13:00 dessutom, när det var som allra varmast. De vann överlägset trots att de fick byta spelare med det andra laget så det skulle bli jämna lag. Nästa vecka är det serieavslutning med en liten turnering. Hugge kommer därefter bara att spela med All star-laget.

Här sitter vi vid Simatupang pick-up area och väntar på bilen.

Idag söndag var det meningen att Hugo skulle spela sin första match med All star-laget. Vädret ville dock annorlunda. Det fick bli träning inomhus istället. Himmel vad det regnade och åskade. Chrille som var ute och spelade golf fick gå av banan.

Igår hade vi också en riktig trevlig middag hemma hos oss med dansksvenska paret Olle & Lise och det helsvenska Boel & Ulf. Vi bjöd på en riktigt höstmåltid - köttgryta, eftersom det nu är höst. Hemma i Sverige i alla fall.

Halloween

Äntligen fredag tänkte jag när vi hoppade in i bilen sent på fredagseftermiddagen. Jag hade då hämtat Sara och Hugo från simningen respektive basketen. Vi kom dock inte så långt. En galning som bor på den lilla återvändsgränden vid en av skolans grindar hade tröttnad på biltrafiken till och från skolan och låst en bom mellan gränden och gatan ut i området. Vi var kanske 20 bilar som inte kom någonstans. Vakten i skolan vägrade dessutom att öppna skolgrinden. Vi var några arga morsor. Gubben vägrade ge sig. Efter kanske 30 minuter kom polisen och först då låste han upp sitt hänglås.

Tydligen är det inte första gången denna man gör så här. Sist stog han och skjöt varningsskott upp i luften med en pistol. Han är gammal yrkesmilitär. Det känns ju inte så tryggt att han ska bo så nära skolan.

När vi väl var ute hämtade vi upp Maja och körde tjejerna till Katherine. De skulle ut på 'trick or treat' i Pondok Indah. På ett mycket organiserat sätt. Det fanns en lista på 32 hus som var beredda att ta emot små utklädda barn. Mestadels amerikaner misstänker jag för vissa hus var riktigt utspökade. Katherines mamma körde tjejerna från hus till hus.

Sen hade de sleep over hos Katherine.

Hugo hade Halloween-party i skolan under tiden. Han gjorde succé med sin utklädnad enligt honom själv.

Eftersom vi var barnfria tänkte jag och Chrille ta en stilla middag ute på stan. De planerna grusades snabbt då vi anslöt till flera av hans kompisar var ute på After Work. Vi började på Loewy's som är ett schysst ställe inne i stan som känns som en fransk brasseria. Sen åt vi barbecue-middag på en koreansk restaurang där man satt vid låga bord i privata små rum. Vi blev utstädade därifrån när restaurangen stängde redan vid 22-tiden. Koreaner äter tidigt.

Vi åkte därför vidare till nattklubben CJ's på Hotel Mulia. Ett schysst ställe även det med publik i vår ålder. Det blev en sen kväll med mycket dans. Jättekul!

En vanlig torsdag

Idag var jag och Sara på CITOS och handlade present till en tjej som ska flytta härifrån snart. Hon har ett hej då-party på lördag som Hugo är bjuden till. Sara skulle gärna vilja gå hon med, men det är bara 'the Party People' i Middle School som får komma. Inte småsyrror tyvärr.

Barnen kommer att få vara med om många avsked. Det är både kompisar och lärare som flyttar lite då och då. Det hör till om man lever som expat.

Sara köpte också donuts till mellis. De på J.Co är godast tycker hon.

När vi inte har bilen tar vi taxi. Det kostar hela 1 US$ att åka hem från CITOS.

Hugo håller på med sin Health-presentation nu ikväll. Han ska presentera sin Super Duper Awesome Sandwich för klassen imorgon och måste därför ha en snygg poster att visa.

Jag har nu också bokat biljetter till mig och barnen till Singapore i slutet av november. De har långhelg och vi ska gå på Universal Studios. Ett IKEA-besök där är också obligatoriskt. Resan blir en tidig julklapp. Sen planerar jag och Sara att åka till Vietnam första helgen i december då morfar är där på besök. Hugo har fotbollskup och kan därför inte följa med.

Golf mitt i veckan

Mitt-i-veckan-golf var det för min del idag. Jag gick ut och spelade på Matoa med amerikanska Valentina och norska Torill. Vi hade en sådan tur med vädret. Solen gassade de första nio halen, sen mulnade det på och det började blåsa och dugga lite lätt när vi gick på det 18:nde hålet. Som tur var fanns det tak över lunchrestaurangen när väl regnet kom.

Denna golfbana ligger bara en mil från oss, men både bebyggelsen och omgivningarna på väg till banan och runt den gör att det känns som att komma ut på landet.

Regnet fortsatte sen en stund på eftermiddagen. Vår gräsmatta blev väl indränkt.

 

  

Sara var lite busig och struntade blankt i vår överenskomna mötestid och gick istället hem till Amelia efter skolan utan att meddela oss var hon var. Hennes mobil var för säkerhets skull hemma på laddning. Det var en stressig timme för oss alla. Chaffisen och Hugo letade runt i skolan och körde fram och tillbaka mellan alla infarter.

Vardagsliv

Fullt schema är det som gäller. För alla. Hugge har tuffa pass på måndagar då han både har basket- och fotbollsträning efter skolan. Igår gjorde han dessutom illa foten på basketen, men kvicknade till efter en rejäl mellismacka och var med på fotbollen ändå. Idag tisdag fick han dock vila sig från ännu en fotbollsträning. Jag har nu också köpt ett par riktiga basketskor till honom så fossingarna får mer stöd. Det var inte lätt att få tag på ett par i storlek 39 då de flesta basketskor som säljs här är i storlek 40 och större. Jag köpte till slut ett par i storlek 40.5, men storlekarna i detta märke ska vara små. De var bara lite för stora.

Sara åkte iväg till sin fotbollsträning. Så fort de gick ut på planen började det att regna och åska, så hon fick glatt vänta en bra stund på mamma som var och köpte ovanstående skor.

Idag var det styrelsemöte med Nordiska Klubben för min del. Vi sammanträdde på Koi i Kemang och kunde käka lunch där efteråt vilket var trevligt. På vägen hem såg jag en fullastad moppe som fick problem i en brant backe. Moppen stegrade sig och föraren körde in i en annan moppe. Lasten, bland annat en påse ris tror jag att det var, ströddes ut över vägen. Passageraren bakpå fick ta en och annan smäll.

Denna lilla gata ligger inte så långt ifrån oss. Den är så smal så man inte kan möta en annan bil just här. Det brukar därför stå en kille högst upp i backen och en längst ner. De dirigerar trafiken och får lite betalt av de som passerar. Detta är ett ganska vanligt jobb här i Jakarta.

Baseball tryouts

Igår söndag var det baseball tryouts inför den säsongen som börjar snart. Det var mest amerikanska och japanska barn som deltog - vissa i egna tjusiga dräkter. Både Hugo och Sara ska vara med och de fick visa upp sina färdigheter igår. De fick fånga boll och slå med slagträ. Bollmataren var kul.

Jag och Chrille pep ut och spelade golf på eftermiddagen. Det regnade ymnigt när vi satt i bilen på vägen dit, men sen kom det inte en droppe. Snacka om tur.

Efter första utslaget fick Chrille så ont i armen att han inte ville fortsätta spela. Sen la han om svingen och då gick det plötsligt hur bra som helst. Hans sving är bara en liten viff numera.

Hugo och jag gjorde nyttig macka igår kväll. Han hade det i läxa tills idag då han ska berätta om smörgasen för klassen och visa bilder. Senare i veckan ska han ta med sig ingredienser och göra mackan även i skolan. Han har en svensk lärare i ämnet Health, Mr Max.

Äntligen lite regn

Igår fredag var jag ute och spelade golf med en indisk tjej, Vimi. Våra killar spelar i samma fotbollslag. Vi var ute på Pangkalan Jati och åt lunch efteråt. Hon har bott här i tre år och känner till många bra krogar. Vi ska gå på hennes indiska favorit i nästa vecka och hon ska hjälpa mig att välja ut godbitarna på menyn. På kvällen var det pubkväll med Nordiska Klubben på Murphy's, en trevlig irländsk pub i närheten. Jag fick gå själv eftersom Chrille inte var hemma. Jag fick även äta middag i min ensamhet då barnen åkte till sina kompisar på sleepover direkt efter sina baket- och simträningar. Sara var hos Catherine och Hugo hos Pedro.

Idag var det tidig morgon för Sara som hade fotbollsmatch. Hugo hade också det - något senare på dagen. Sara och Amelia kom och tittade på hans match. De vann, medan Sara förlorade - som vanligt. Hon spelar i ett ganska så kasst lag och de har förlorat alla sina matcher hittills. Hugos lag har vunnit alla sina. Tvärtom alltså mot hur det såg ut när vi bodde hemma i Sverige.

Som vanligt var det snacks efteråt. Donuts är nästan standard.

Ikväll blir det en lugn afton för mig och Hugo då vi väntar på Chrille som väntas landa 19:40. Sara är på sleepover även idag.

Regnsäsongen verkar också ha dragit igång. Det har regnat en stund både igår och idag. Äntligen. Det är så skönt då hettan har varit tryckande under en längre tid. De säger här att om regnsäsongen kommer igång sent, kommer det att regna mycket när det väl börjar regna. Det väntas alltså bli mycket översvämningar i Jakarta i år. Tur att vårt hus ligger någorlunda högt.

Student led conference på Middle School

Idag var det föräldramöten på Middle School. Hugo var därför ledig från skolan med untantag för mötet med hans lärare Mr McKibben vid lunchtid som Hugo själv höll i. Sara var tvungen att gå upp som vanligt och väckte också brorsan i vanlig tid - klockan 06:00. Inte så bra, då han kom i säng mycket sent igår kväll.
På mötet visade Hugo mig vad han hade gjort i skolan. Bland annat fick jag lyssna på något som kallas 'Garage band'. Han hade skrivit en historia som han sedan hade läst in och lagt på bakgrundsmusik till. Mycket bra. Hans lärare öste sen beröm över honom och som mamma blir man så stolt att man blir tårögd. -"He is doing excellent work, he is extremely polite, friendly" och så det nya ordet jag lärde mig idag "conscientious".

Hugo i sitt hemklassrum.

Efter mötet i skolan åkte vi till PIM då Hugo ville klippa sig. Han var så trött på sina långa polisonger - något som även Chrille uppmärksammat och därför kallat honom för Wolverine ett tag.

Han blev mycket nöjd med sin frisyr.

Min bokklubbskväll igår blev mycket lyckad även om boken vi hade läst ogillades skarpt av de flesta. Vi hade läst Yvonne Hirdmans 'Den röda grevinnan' och jag gav den betyget 3. Trots många avhopp blev vi sex tjejer till slut och drack en massa vin efter bokrecensionen. Det var därför tungt att gå upp till bahasalektionen hemma hos Claire i morse.

Chrille åkte på tjänsteresa till Shanghai tidigt igår. Jag hade gärna följt med, men blev tyvärr inte medbjuden. Han kommer hem först på lördag.

Kameleont?

Igår kväll var det storkok inför dagens bokklubbsmöte hemma hos mig. Jag har lagat både rödbetessoppa och tomatsoppa. För ett helt kompani. Idag har jag fått veta att hälften av läsarna inte kan komma....

Barnen kom hem trötta efter fotbollsträning. Hugo vägrade vara med på bild trots att han fick en jättebra nyhet. Han är en av de 16 som ska få vara med i U13 All Star Team med killar från olika skolor här i Jakarta. Han är yngst i gänget. De ska spela en miniturnering mot Malaysia i december bland annat.

Idag har jag spelat tennis och sen legat vid poolen och läst läst de sista hundra sidorna i boken som ska vara utläst till ikväll. Jag har då haft sällskap av denna ödla. Iyem jagade ut den då den inte hittade ut själv. Den var säkert  30 cm lång och tydligen har de vassa tänder. Iyem sa att de ändrar färg så jag antar att det var en kameleont.

Den vilade sig på vår trollslända en stund.

Monkan i Jakarta Now!



Hemma igen

Borta bra men hemma bäst. Nu börjar Jakan verkligen kännas som hemma för oss alla. Det är härligt att komma hem till vårt hus. Trafiken är dock inget man saknar. Två timmar tog det från flygplatsen -  en lördagkväll.

Vi var tillbaka i vardagen i rekordfart. På måndagsförmiddagar är det alltid tennis i Kemang med tjejerna för min del. Sen brukar jag handla på vägen hem. Jag köpte blommor också - det gör man ibland utan att gå ut ur bilen. Höjden av bekvämlighet, eller?

Hugge hade en tuff dag igår. Han hade dels basketträning direkt efter skolan, dels socker tryouts för skollaget efter det. Han tyckte det var skönt att komma i säng på kvällen. Vår chaffis - som själv brukar hämta och lämna barnen på de flesta av deras aktiviteter, ville vara ledig igår eftermiddag för att hälsa på sin brors för tidigt födda dotter i hembyn. Jag tillbringade därför i stort sett hela eftermiddagen i skolan. Men då brukar jag passa på att göra mina bahasaläxor.

Idag tisdag var det bahasalektion hemma hos mig och sen åkte jag, Maria och Gunilla till Kampung Kids. En fantastisk organisation som hjälper de fattiga i vårt närområde. De har bland annat olika stipendieprogram så att de fattiga barnen har råd att gå i skolan. Även om grundskolan är gratis, har de allra fattigasta inte råd att köpa böcker och skoluniformer till barnen. Dagis är inte gratis, utan kostar tvärtom ganska mycket eftersom daghemmen är privata. För att komma in i grundskolan måste 6-åringarna genomgå ett test där de ska kunna läsa några enkla ord och räkna lite. Kampung Kids driver därför daghem också för att förbereda barnen inför skolstarten. Man har flera barn som går i gymnasiet och kan på så sätt skaffa sig bättre arbeten och liv än deras föräldrar. En flicka går även på universitet.

De har även en klinik där de hjälper kvinnor med födelsekontroll. Och man har även ett program för mikrolån. De fattigaste får även ett mål mat om dagen.

Charity-gruppen inom den nordiska klubben stödjer redan några barn genom att bekosta några stipendier per år. Vi tänkte nu utöka detta då organisationen saknar medel för ett hundratals barn. Utbildning är ju bland det bästa man kan hjälpa de fattiga med. Utbildning av kvinnor i synnerhet.

Sista dagen på Borneo

Nu är det en del dagar sen vi kom hem från Borneo, men jag måste lägga upp några fler härliga bilder.

Planet gick inte förrän sent på eftermiddagen så vi fick en härlig dag vid poolen och på stranden. Vi lånade en liten katamaran och seglade ut en sväng.

Sara vågade först inte åka med - hon litade inte riktigt på pappas seglarkunskaper. Hon trodde inte Chrille kunde segla alls och sa att hon inte kände sig trygg. När hon såg att vi kom tillbaka hela och friska vågade hon också följa med ut.

Resan hem gick hur bra som helst. Flygtiden var endast 2:40.

Sista kvällen

Sista hela semesterdagen. Vi hade en underbart skön eftermiddag vid poolen och på stranden. Sara har hittat ett hörn i poolen där hon alltid står på händer i väntan på lunchen.

Chrille hade puttningstävling med barnen på eftermiddagen. De ville dock inte följa med och bada i havet.

Stor miss. Det badkarsvarma vattnet är alldeles klart och fint vid den ena änden av stranden där vågorna är mindre.

Sara fotade den fina solnedgången.

Det blev asiatisk buffémiddag ikväll.

Imorgon bär det av hemåt till Jakarta igen.