De första riktiga dyken...

Idag gjorde vi våra första dyk som certifierade dykare. Hugo hade i och för sig sitt teoriprov kvar, men det klarade han galant efter lunch. I vanlig ordning var vi uppskrivna på hotellets planeringstavla.

Vi hämtade våra dykskor för att kunna gå ut till båten.

Det hade spolats iland lite svart lavasand på vår lilla strand imorse.

Vavsing fick hänga med och göra veckans andra discoverydyk tillsammans med oss.

Första dyket var mellan de två Bunaken-öarna, Bunaken och Bunaken Tua. Hugo och jag gjorde så klart ett Buddy Check på varandra innan vi hoppade i plurret. Följande skall då checkas: BWRAF - BCD, Weights, Releases, Air och Final Check. För att komma ihåg allt kan man ta hjälp av olika ramsor, tex Martins Black White Royal Air Force. Helena hittade snabbt på en snuskig variant, men den tänker jag inte publicera här. Bildena nedan har Sam, vår dykintruktör, tagit.

En riktigt James Bond entry.

Vi dök bara ner till 12 meter eftersom Sara inte får gå ner djupare än så.

Hugo glömde helt bort sig och började simma iväg från mig, det vill säga hans buddy, och de andra. Dykledaren Sam fick slå på sin cylinder många gånger innan han simmade tillbaka och rättade sig in i ledet.

Det var ett fantastiskt fint dyk med ett tjusigt undervattenslandskap. Vi såg många fina fiskar. Bland annat en giftig Lionfish på bilden nedan.

Anemonfiskarna är mina favoriter. Här har Sam lyft upp en del av anemonen och fisken är en Clark´s anemonefish.

Hugo och jag kommunicerar i vattnet.

Sara lärde sig att blåsa luftringar.

Det är fantastiskt att dyka!

Sara frös för mycket och hängde inte med ner på andra dyket. Då dök vi på samma ställe där vi hade sett haj häromdagen. Tyvärr såg vi inga hajar idag, men vi hade ett härligt dyk i alla fall. Jag var nere på 20 meters djup och Hugo på 18 meter som är det absolut maximala som han får gå ner på med sitt Junior Open Water-certifikat.