VPA-koncert på JIS

Det blev en lång utflykt till Mangga Dua idag. Jag och Isabelle hade siktat in oss på att vara där länge och inte behöva stressa hem, men man orkar inte mer än ett antal timmar i detta shoppingmecka. Det har dessutom tillkommit en helt ny väskgata sedan sist. Butikerna där är snäppet tjusigare än på den gamla - det är vitmålat och glansigt och utbudet har blivit ännu större.

Idag var jag bland annat på jakt efter en datorväska till Chrille. Jag plåtade ett antal sådana och skickade bilderna till honom vartefter så att han fick vara med och välja.

Efter en snabb vända hemåt var det dags att bege sig till skolan där det idag var föreställning. Redan i entren på FAT, Fine Arts Theater, var det konstutställning där man såg vad studenterna i Middle School hade gjort i ämnet Art under det gångna året. 

 Hugo har haft ämnet Movements denna termin och han uppträdde i två olika nummer.

Det ena på nedanstående tema.

Jag hade trevligt sällskap av Jessica vars dotter Amelia också var med i showen med sin dramagrupp.

Givetvis fick vi även avnjuta flera låtar som Band levererade. Jag blev lite imponerad när jag hörde att många som var med i orkestern inte spelade något instrument när de gick med i denna grupp 

Proffsigast utan tvekan var strings - som alltid. Det är nästan bara asiatiska barn i stringsgänget. Himmel vad de spelade. De var det enda som fick dra ett extranummer och deras lärare såg väldigt nöjd ut.

Nya kuddar

Dagen började svettigt för min del. Jag cyklade till vår bahasalektion och råkade först cykla till fel adress. Fick cykla 30 minuter i onödan och till råga på allt hoppade kedjan av på vägen och jag jobbade mig rejält svettig för att få den på plats. Jag lyckades inte på egen hand utan fick hjälp av en snäll farbror.

Sen vidare för att uträtta några ärenden och sprang då på ett solarium. Det har jag inte sett här i Jakan tidigare. Undrar om det verkligen behövs.

Isabelle och jag käkade sedan lunch på Hotel Grand Kemang och gick på BWA:s vårbasar där jag bland annat köpte dessa snygga kuddar. Den minsta av dem är inte ny, utan den har Hugo gjort.

Det blev sedan en riktig vårmiddag idag. Räkor och sparris i en härlig sås.

Imorgon väntar Mangga Dua.

Helg med party

I lördags var vi på stort party hemma hos Carmela och Björn som hade valt 80-talstema för sitt födelsedagsfirande. Jag tog en klänning som jag köpt tidigare till en annan 80-talsfest och kompletterade med knallgula accessoarer.

Lussan, Isabelle, Jenny, jag och Jessica. En del var med utklädda än andra. Jag är inte så bra på det här med utklädning inser jag. Carmela hade fixat så tjusigt och måste ha jobbat friskt för att få till alla detaljer. 

Hugos kompis Pedro är i Jakan och hälsar på just nu eftersom hans brorsa går ut high school. Han landade från Nigeria i torsdags och Hugo har hängt med honom, Diego och Andy precis hela helgen. De var hemma hos oss på lördagskvällen vilket var trevligt. De börjar bli så stora nu, killarna. De sov också över och fick plats i Hugos rum allihopa.

I söndags blev det ingen golf eftersom Chrille fortfarande har ont i ena armbågen. Vi gick en promenad i Ragunan Zoo istället och där blev vi ordentligt uttittade av alla söndagsflanörer. Det finns inte så många parker här i stan så denna gröna lunga vallfärdar folk till. Det var knökfullt överallt. 

Djuren såg inte alltid så glada ut.

Det finaste var nästan gorillaparken - ett stort djungelområde där man fick gå på en bro och titta ner. Det var inte så lätt att se dem.

Sen började det att regna! Spöregna dessutom. Eftersom regnet inte verkade upphöra fick vi glatt ta oss ut ur parken trots det. Vi lyckades köpa ett paraply på vägen, men vi var redan helt genomblöta i det läget. Vi hade dock tur och fick på utvägen se en stor silver back-gorilla som hoppade fram bland träden när det började att åska.

Hemfärden blev mer äventyrlig än själva djurparksbesöket. Eftersom Hugo hade bilen försökte vi få tag på en taxi. Det var svårt eftersom de snabbt blir upptagna i detta väder. Vi hoppade istället på en minibuss som tog oss till en större väg.

Vi fick kliva av vid en korsning och hoppades få tag på en bil där. Där hade det som tur var inte börjat att regna ännu - skurarna här så lokala. 

Morsdagfirandet igår uteblev helt. På kvällen var vi på bio och inte fick jag välja film heller. Alla ville se Star Trek och den var så seg! De andra tyckte visserligen inte det, men jag somnade flera gånger och satt bara och tittade på klockan. Vi hade dessutom fått de fyra sämsta platserna i salongen. Längst fram och längst ut - vi på vänster sida och barnen på höger.

Idag måndag igen. Jag åkte en sväng in till stan och Pacific Place där de nyligen öppnat Galleri Lafayette. 

Urtjusigt ställe. Det var inte många kunder i affären och man blir därför påhoppad av försäljare precis överallt. Det går knappt att shoppa när man han någon som står och tittar på en hela tiden.

Väl hemma igen såg jag att husägarens killar hade demonterat hela garderobsväggen i gästrummet. Den var helt angripen av termiter tydligen. Fortsättning följer. 

Husägaren själv var här i lördags morse och vi gick runt i huset och visade alla problemområden. Han såg lite uppgiven ut eftersom huset efter bara två år är alldeles rackigt. Det är så felbyggt.

Liten tjejmiddag

Eftersom Boel är i stan skulle fem av oss Jakartafruar gå ut och käka middag med henne igår kväll. Jag var den enda - förutom Boel, som dök upp. De andra bangade. Boel fastnade dessutom i rusningstrafiken och jag spenderade över en timme i Luna Negras bar helt själv där jag bland annat beundrade de tjusiga armaturerna. Jag är lite sugen på att köpa något liknande. 

Jag beställde i alla fall in en flaska vitt men bartendern råkade öppna en röd. Jag gick med på att ta den röda istället och fick då en complementary nachos-tallrik. Alltid något. Torill dök upp senare på kvällen och joinade oss en stund. Vi satt och snackade länge, länge.

Idag fick jag skippa golfen. Dels orkade jag inte gå upp så tidigt eftersom det har varit två sena kvällar i rad, dels skulle Sara redovisa sitt legacy-projekt i skolan direkt efter lunch.

Sara hade gjort ett arbete om Elvis Presley.

Så tjusigt så. Trots att vi inte hade fått fram någon Elviskostym.

Imorgon väntar ett möte med husägaren. Förutom termiter tänkte jag även ta upp de fuktiga väggarna med honom. 

Husproblem igen

Igår när jag kom hem från min tre timmar långa och varma promenad i China Town såg jag verkligen fram emot att ta en lång dusch. Men icke. Vi hade inget vatten alls i kranarna här hemma. Tydligen hade någon vattenledning uppe på taket- där vi har vattenpumpar, gått sönder. Ägarens killar upptäckte detta som tur var när de ändå var här i huset och lagade poolmaskineriet som varit trasigt den senaste veckan. De lagade även glastaket igen eftersom det har läckt på sistone. Dessvärre hann de knappt mer än att gå utanför dörren förrän vattenledningen på taket pajjade igen. Jag fick åka till bokklubbsmiddagen hemma hos Carmela alldeles kladdig och svettig efter att bara ha tagit en så kallad mexikansk dusch. Sara - som varit på fotbollsträning, och Hugo fick bada i poolen på kvällen.

Mer problem i huset upptäckte jag idag då jag kom hem från gymmet där jag passade på att duscha. Vi har sedan en tid tillbaka haft stora svarta myror i gästbadrummet. Myrorna har varit mycket stora och några har haft vingar vilket jag tyckt varit lite konstigt. Vi har sprejat och sprejat och eftersom vi inte sett några den senaste veckan har vi trott att problemet varit ur världen. Men icke. Myrorna var visst inga myror utan termiter. Så här såg det ut bakom byrån i gästrummet.

Så äckligt! Möblemanget i gästrummet är helt angripet av termiterna. Ägarens män har idag köpt medicin mot dem och det ligger vita myror, som man kallar dem för här, överallt.

Hela garderobsväggen är också angripen. Det är lite trist att ägaren inte har gjort någonting för vi har visat upp den fuktiga garderoben och de stora myrorna för ägarens killar för länge sedan.

Här har man målat på någon vit sörja. Och sprayat med insektsmedel. Jag gick nästan i taket för jag vet hur det kommer att bli när de aldrig gör något ordentligt. De kommer att vara här varje vecka framöver och spraja med insektsmedel om de inte får tag på drottningen. Jag har krävt att de ska ta hit en riktig sanerare. Fortsättning följer.

Det var skönt att åka hemifrån en stund och gå på golflektion med Birgitta istället.

I Pondok Indah, vid golfbanan, har man byggt en ny och snygg driving range. Vi fick goda råd av Mark som bott här i över 20 år och försörjer sig som golftränare.

Ikväll är det tjejmiddag igen. Då ska vi ut och käka med Boel som är i stan för sin dotters graduation.

Glodok - Jakartas China Town

Isabelle och jag var gårdagens arrangörer av utflykten med vår grupp i Indonesian Heritage Society. Vi var på besök i Jakartas China Town - Glodok. Det var en pärs att få kontakt med en guide och sedan när vi till slut fick tag på en meddelade han kvällen innan att han hade fått förhinder. Som tur var skakade han fram en ersättare i sista sekund och vi kunde andas ut.

Vi träffades redan klockan 8:30 på Pasar Glodok eftersom vi skulle hinna med att besöka the wet market som stänger redan vid 10-tiden. Vi fick en intressant genomgång av den indo-kinesiska historien först.

Den blöta marknaden har tydligen flyttats och är inte så blöt längre. Den finns i källaren i ett shoppingcentrum.

Där kunde man köpa en massa olika kinesiska produkter. Snacks till exempel som både indonesier och kineser älskar.

Mariekex finns väl överallt i världen.

Givetvis fanns det en hel affär som sålde hajfenor. Det är tydligen inte olagligt i Indonesien så länge man inte säljer importerade hajfenor.

Man kunde köpa både hela och rivna hajrenor.

Och svalbon. Ca 150 USD för ett paket kostade dessa.

Man såg att dagens kommers höll på att ta slut när vi kom.

De torkade firrarna luktar alltid mest.

Och visst kan man ta med sig moppen in på marknaden. Folk ställde glatt upp och poserade för oss.

Man kunde även köpa färsk haj.

Och levande sköldpaddor. De kostade bara 5 USD kilot.

Utanför saluhallen var kommersen igång desto mer.

Här rensar man ålar.

Både stora och små.

Grodor rensades bredvid också.

Man kunde köpa dessa levande också.

Grodorna såldes även i klasar.

Vi besökte också ett kinesiskt tempel. Utanför templet kunde man köpa fåglar i påse för att de skulle flyga upp med ens böner till himmelen.

Vihara Dharma Bakti-templet.

Vår guide Adelina berättade om ritualerna i templet.

Jag kom på att jag redan hade besökt detta tempel en gång tidigare - när Mariana och Jenny var här för två år sedan.

Det var en hysteriskt varm dag igår och det gick inte alltid att stå i skuggan. Vi gick in i en liten affär bredvid templet där de sålde saker tillverkade av papper - saker som de döda kan ha nytta av. Kineser tror nämligen att de döda kommer tillbaka sju dagar efter att de gått bort och då ska man be för dem och bränna dessa papperssaker.

Kylskåp kan ju vara användbart på den andra sidan.

Och pengar givetvis. Dessa är tydligen utgivna av Hell Bank dessutom. Antar man att ens nära och kära kommer till helvetet eller?

Promenaden fortsatte förbi ett hus som fram till 1960-talet hade varit ett barnhem för flickor. Kineserna trodde fram tills dess att det betydde otur att ha flickor boende i sitt hus. Att gudarna skulle bli arga. Flickbebisar skickades därför till barnhem och hämtades hem som tjänsteflickor först när de vuxit till sig.

 Nästa stopp var en katolsk kyrka som var inrymd i en tidigare privatbostad.

Man hade smällt upp en staty av jungfru Maria vid en kitchig vägg på parkeringsplatsen.

Det blev en kort sittpaus i den varma kyrkan.

Vi gick förbi ännu ett tempel - Vihara Dharma Jaya, som byggdes för köpmännen.

Där kunde man köpa ljus som skulle ge välgång i affärer.

Det kostade olika beroende på hur länge man ville att ljuset skulle brinna.

Detta var tjusigt.

En polisman verkade vara stationerad i templet. Vi alla undrade hur stor andel av donationerna till templet som hamnade i hans fickor.

Vi fortsatte promenaden och gick förbi stadens ende kaligraf.

Han höll till i en liten gränd och den äldste som var med oss på utflykten fick sitt namn prydligt skrivet av honom.

Trots att det var så trångt i gränden fanns det en typisk indonesisk restaurang mittemot. Tyvärr vågar man inte äta på sådana ställen. Det är för risky.

Här skär man upp palmfrukt. De två japanskorna som var med var våghalsiga och lät sig väl smaka.

De åt också av de friterade degknytena mittemot. Hoppas att de mår bra idag.

Vi andra skulle egentligen bege oss och äta lunch på en kinesisk restaurang där vi bokat bord. Vi hittade inte den och när vi väl kom fram till dem på telefon fick vi reda på att restaurangen nyligen flyttat. Det fick bli ett stopp i ett av de traditionella kinesiska apotek som låg vägg i vägg längs en gata istället.

Örterna och de andra sakerna vägs fortfarande på traditionellt vis. Även kulram används fortfarande.

Utanför apoteket kunde man köpa blodiglar.

Och orm.

Kobrans blod ska enligt kineserna tydligen vara bra för mannens potens.

10 USD kostade en orm.

Vi avstod från att köpa både iglar och ormar. Det var en mycket varm men spännande utflykt.