Den usla trafiken här i Jakarta är ett återkommande ämne här på bloggen. Men vi tycker faktiskt att vi har märkt en liten förbättring sedan regeringen sänkt bensinsubventionerna. Men igår var det dags för the traffic from hell igen. Jag skulle spela tennis i skolan på kvällen och satt i princip helt stilla på nedanstående ställe i säkert 20 minuter. 100 meter hade bilen rört sig då.
Jag bestämde mig då för att gå istället. Det var helt otroligt. Fullständig kaos.
När jag kom hem efter en mycket jobbig tennislektion hjälpte jag Hugo att dokumentera hans projekt i science. Han skulle laga någon maträtt och dokumentera vilka kemiska och fysiska reaktioner som då uppstod. Han hade tyvärr förberett sig dåligt och var ute i sista sekunden.... Han fick ställa in gårdagens fotbollsträning för att läsa på om matkemi och välja en lämplig rätt att laga istället. Det blev pannkakor med vispad grädde. Han fick ihop tre kemiska och tre fysiska reaktioner på det.
Vi fotograferade varje steg i processen.
Pankisarna blev jättefina.
Och goda tyckte även lillsyrran. Det blev sedan en sen kväll för Hugo eftersom han även skulle spela in en presentationsvideo och berätta om sitt projekt.
Idag hade jag min första bahasa-lektion för terminen. Min förra grupp är numera upplöst och jag har fått bilda en ny. Birgitta ska vara med och eventuellt en tjej till som vi inte har träffat ännu. Ibu Tetty är också med så klart. Direkt efter var det dags att åka hem till Gitte som hade bjudit in Isabelle och mig på en healthy lunch. Det var så trevligt och så gott. Vi satt och snackade länge. Jag fick även födelsedagspresenter - en fin affisch av Isabelle och en svart necessär av Gitte från hennes egna kollektion.
Jag åkte direkt därifrån till Jakarta Convention Center för att det pågår en pärlfestival där just nu. Jag har nämligen letat efter små färgade pärlor sedan en tid tillbaka.
På plats fanns en rad olika smyckesaffärer och pärlförsäljare representerade.
Det pågick även en TV-inspelning.
Jag köpte en pärlring och ett par pärlörhängen på Mallorca för några år sedan men det har visat sig att de pärlorna var av plast. Eftersom jag dessutom har tappat en av plastpärlorna tänkte jag att det var lämpligt att uppgradera smyckena.
Jag hade tur och lyckades hitta tre saltvattenpärlor - South Sea Pearls, i rätt storlek. Det blev pärlor från Tahiti eftersom det är det enda stället i världen där de svarta pärlorna finns. Jag hade dubbeltur eftersom jag fick hjälp med att sätta i pärlorna i ringen direkt på plats. Jag stod och pratade en stund med säljarna och fick veta att Kina och USA är deras största marknader. Kineserna köper tydligen mest och de vill bara ha pärlor av den bästa kvaliteten. Priset spelar ingen roll för dem. Företaget, som har tre egna odlingar här i Indonesien, får inte fram så många av de bästa pärlorna som det finns efterfrågan för. Endast tio procent av skörden blir pärlor av den allra högsta kvaliteten.
Pärlorna till örhängena köpte jag på ett annat ställe och där kunde de tyvärr inte erbjuda samma service.
Jag blev mycket nöjd med ringen. Den vita pärlan är indonesisk och den köpte jag när jag var på utflykt med the Indonesian Heritage Society tidigare i år.
Ikväll är det bokklubb igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar